SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo

Miljömål etappmål Sverige 2014

•
•
Pierre Ringborg
Pierre Ringborg
Umweltschutz
1 von 307
Downloaden Sie, um offline zu lesen
2013 RAPPORT 6608 • MARS 2014 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: Arkitektkopia AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6608-6 ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2014 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2014 Grafisk produktion och illustration: BNG Communication AB Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar English translation: Martin Naylor 341 843 TRYCKSAK
Förord I DENNA ÅRLIGA MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING presenterar vi hur miljön mår, hur miljö- arbetet går och goda exempel som kan tjäna som inspiration för det fortsatta arbetet. Vi pekar också på nödvändiga insatser för den samhällsomställning som behövs för att nå miljömålen och ett hållbart samhälle. När vi återigen ser att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås till år 2020 är det lätt att få en mörk bild av utvecklingen i miljöarbetet och miljö- tillståndet. Samtidigt kan vi se att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning. Naturvårdsverket ser en viktig uppgift i att visa på framgångar och att det görs många goda insatser på alla plan och av många aktörer i samhället – och att det ger resultat. I Naturvårdsverkets slutsatser konstaterar vi samtidigt att miljömålen behöver väga tyngre i krockar mellan samhällsintressen i komplexa frågor som planering av långsiktiga infrastruktursatsningar och avvägningar mellan exploatering och bevarande av mark. Prioriteringar och samordning mellan miljömålen och andra samhällsmål behövs för ett effektivare arbete och en bättre måluppfyllelse. Som vi även lyfte fram i 2012 års fördjupade utvärdering av miljömålen ut- vecklas konsumtionsmönstren på ett ohållbart sätt. Nya affärsmodeller behövs för att göra det mer lönsamt att konsumera smartare och slänga mindre. Återvinning bör bli mer fördelaktigt än utvinning. Det kommer en ny fördjupad utvärdering 2015 där vi ytterligare kommer att analysera förutsättningarna att nå miljömålen utifrån olika fokusområden, bland annat hållbar konsumtion. Årets uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen är ett resultat av ett nära samarbete med de målansvariga myndigheter, som har ett uppföljningsansvar för respektive mål, och med landets länsstyrelser. Varje myndighet ansvarar för sin redovisning och bedömning. Andra samverkande myndigheter och organisationer har bidragit med underlag och synpunkter. Naturvårdsverket bidrar också med övergripande slutsatser och analyser. Det är ett stort och viktigt arbete alla de som medverkar gör. Stockholm i mars 2014 Maria Ågren, Generaldirektör
Innehåll Förord 3 Naturvårdsverkets slutsatser  5 Bedömningar av miljökvalitetsmålen  11 The Swedish Environmental Protection Agency's conclusions  14 Assessments of the environmental quality objectives  21 DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN  25 Begränsad klimatpåverkan  26 Frisk luft  40 Bara naturlig försurning  50 Giftfri miljö  60 Skyddande ozonskikt  82 Säker strålmiljö  88 Ingen övergödning  104 Levande sjöar och vattendrag  116 Grundvatten av god kvalitet  136 Hav i balans samt levande kust och skärgård  150 Myllrande våtmarker  170 Levande skogar  184 Ett rikt odlingslandskap  196 Storslagen fjällmiljö  208 God bebyggd miljö  222 Ett rikt växt- och djurliv  236 REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE  249 Når vi miljökvalitetsmålen i länen?  262 UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN  265 Etappmål om begränsad klimatpåverkan  266 Etappmål om luftföroreningar  269 Etappmål om farliga ämnen  274 Etappmål om avfall  295 Etappmål om biologisk mångfald  298
Naturvårdsverkets slutsatser Miljömålen behöver få en starkare ställning Naturvårdsverket konstaterar att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning tack vare insatser av många aktörer. På många områden är dock kon- flikterna med andra samhällsintressen stora. Ett aktuellt exempel där miljömålen och andra samhällsintressen krockar är långsiktiga infrastrukturfrågor. Nuvarande styrmedel är fortfarande inte tillräckliga eller tillräckligt effektiva. 14 av 16 miljö- kvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Naturvårdsverket föreslog i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen (2012) tre fokusområden för miljöpolitiken: • Säkerställ att redan fattade beslut genomförs • Utveckla strategier för en hållbar konsumtion • Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete Dessa är fortsatt aktuella områden. I den kommande fördjupade utvärderingen kommer hållbar konsumtion att bli ett fokusområde eftersom konsumtions- mönstren fortsätter att utvecklas på ett ohållbart sätt. Naturvårdsverket drar också slutsatsen av årets uppföljning att Sverige för att nå miljömålen behöver uppmärksamma och driva på utvecklingen i EU och internationellt. Det visar inte minst betydelsen av de internationella klimatförhandlingarna, det framgångsrika luftvårdsarbetet och Montrealprotokollet. Havsmiljödirektivet, liksom den gemen- samma jordbruks- respektive fiskeripolitiken inom EU är exempel på överens- kommelser som kan få stor betydelse för förutsättningarna att nå de svenska miljö- målen. Avgörande är hur dessa överenskommelser utvecklas och genomförs. Både nationella och regionala myndigheter redovisar också en oro för att EU:s nya jordbrukspolitik och den svenska tillämpningen av EU:s landsbygdsprogram kan komma att leda till färre miljöinsatser. Hur styrmedel och åtgärder genomförs och konflikter med andra intressen tas om hand såväl nationellt som regionalt och lokalt är också avgörande för miljö- utvecklingen. Summering av miljökvalitetsmålen 14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Det är samma bedömning som gjordes i föregående årliga uppföljning liksom i den fördjupade utvärdering som gjordes 2012. Ett miljökvalitetsmål kom- MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 5
6 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 mer att nås till år 2020 (Skyddande ozonskikt), medan ett miljökvalitetsmål är nära att nås till år 2020 (Säker strålmiljö). För 7 av 16 miljökvalitetsmål syns ingen tydlig utveckling av miljötillståndet. För 4 miljökvalitetsmål är utvecklingen av miljötillståndet positiv, medan miljö- tillståndet utvecklas negativt för 4 av miljökvalitetsmålen. För 1 miljökvalitetsmål saknas tillräckligt underlag för att göra en bedömning av hur miljötillståndet utvecklas över tid. Summering av etappmålen Flertalet av de 19 etappmål som redovisas är svåra att nå eller svåra att bedöma. Många etappmål, exempelvis de som rör farliga ämnen, är beroende av inter- nationella och politiska överenskommelser. Resurser styr takten i genomförandet av de insatser som krävs för flera etappmål, inte minst inom biologisk mångfald. Fem nya etappmål antogs under 2013 och för dem har tiden varit knapp att be- döma läget. De fem etappmål som beslutades om i februari 2014 har inte bedömts. Etappmålet Ökad resurshushållning i byggsektorn bedöms kunna nås till 2020. Bedömningen bygger på att de styrmedel som Naturvårdsverket har i uppdrag att föreslå under 2014 blir framgångsrika. Minst 214 åtgärdsprogram bedöms vara igång under 2015 varför även Hotade arter och naturtyper bedöms nås. Trots tufft läge, det finns många goda exempel Trots att möjligheterna att nå många av miljökvalitetsmålen till år 2020 är små i dagsläget, finns det styrmedel, åtgärder och avtal som har och har haft en positiv effekt på miljöutvecklingen och på förutsättningarna att uppnå de svenska miljö- kvalitetsmålen. Internationella överenskommelser har framförallt varit betydelse- fulla för de miljökvalitetsmål som är beroende av att begränsa utsläpp till luft, men även till vatten. Ett välkänt framgångsrikt exempel är Montrealprotokollet som sedan 1989 kraftigt har minskat de globala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till atmos- fären. Avtalet har varit helt avgörande för möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. Mängden svavel och kväve som faller ned över Sverige via luftföroreningar och bidrar till övergödning och försurning minskar stadigt. FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och andra internationella avtal har bidragit till denna effekt. I de så kallade svavelkontrollområden, som inrättats i Östersjön och Nordsjön, minskade till exempel utsläppen av svaveldioxid från internationell sjöfart med 33 procent mellan 2009 och 2011. Utvecklingen ökar förutsättningarna för att nå flera miljökvalitetsmål. För vattenanknutna miljökvalitetsmål som Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag finns förhoppningar om att
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 7 åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen blir steg framåt för en bättre miljö. Det faktiska genomförandet får avgörande betydelse. Den långsiktiga trenden är också att utsläppen av kväve och fosfor minskar från både jordbruksmark och renings- verk, vilket visar att insatser ger effekt. På motsvarande sätt är förhoppningen att havsmiljödirektivet ska få stor betydelse för Hav i balans samt levande kust och skärgård. På nationell och regional nivå finns det förstås andra styrmedel som har haft betydelse för utvecklingen av miljökvalitetsmålen. Medel till LOVA (Lokala vatten- vårdsprojekt) och LONA (Lokal naturvårdssatsning) har varit viktiga styrmedel som har stärkt åtgärdsarbetet för flera miljökvalitetsmål. Några andra positiva exempel: • Inom Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn har målbilder för god miljöhänsyn tagits fram, vilket anses öka samsynen mellan myndigheter och andra aktörer. • Många lokala åtgärder sker för att restaurera vattendrag. Ett exempel är Vattenlandskapet Voxnan i Gävleborgs län, där Sveaskog och Bergvik driver arbete för ökad biologisk mångfald. • I Skåne har nästan samtliga kommuner genomfört åtgärder för ökat resande med kollektivtrafik under de senaste åren, vilket gett önskad effekt. Kör- sträckorna med bil i länet har minskat med fem procent jämfört med 2008. • Arbetet med att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner har varit positivt för att förbättra kunskapen om grundvatten och få in grundvattenfrågorna även i andra planarbeten. • Den totala energianvändningen (per areaenhet) för bostäder och lokaler har minskat med nästan åtta procent mellan 1995 och 2011. Minskningen beror bland annat på konvertering av uppvärmningssystem och energieffektivise- rande åtgärder. • De flesta fjällsamebyarna har tagit fram terrängkörningsplaner för att minska skadorna på våtmarker och andra känsliga områden. • I den regionala uppföljningen anger Stockholms län att halterna av kvick- silver, kadmium, bly och PAH i reningsverken har sjunkit. Även Värmlands län tar upp sjunkande halter av kvicksilver och kadmium liksom PCB och dioxin.
8 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Viktiga händelser och beslut för miljömålen under 2013 Under året har Sverige och andra medlemsländer inom EU rapporterat bevarande- status för viktiga arter och naturtyper inom EU:s art- och habitatdirektiv. Inga större förändringar har skett för de listade 164 arterna och 89 naturtyperna i Sverige sedan den senaste rapporteringen 2007. Hälften av arterna och tre fjärde- delar av naturtyperna har inte gynnsam bevarandestatus i Sverige. Positivt är att utvecklingen av den nya gemensamma fiskeripolitiken kan bidra till ökad miljöhänsyn i fisket och därmed öka förutsättningarna att nå Hav i balans samt levande kust och skärgård. På kemikalieområdet togs flera viktiga beslut under 2013 som på sikt kommer att ha positiva effekter på svensk miljö och på miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Framför allt ska EU, inom ramen för det sjunde miljöhandlingsprogrammet, utveckla en åtgärdsstrategi för att minimera befolkningens exponering för farliga ämnen. Strategin, som ska tas fram senast 2018, kommer sannolikt att ha stor betydelse för möjligheten att nå de svenska etappmålen om farliga ämnen. För många av miljökvalitetsmålen knyts förväntningar på att Miljömålsbered- ningens uppdrag med att föreslå strategier och åtgärder inom olika områden ska kunna lyfta miljöarbetet framåt. Beredningens förslag i det första delbetänkandet om långsiktigt hållbar markanvändning är dock inte tillräckliga och ger inte de förbättringar som behövs för bland annat skydd och hänsyn till värdefull natur. Konflikter som rör markanvändning har uppmärksammats under året, bland annat när det gäller gruvdrift och annan exploatering i eller nära fjällmiljö. De nya etappmål regeringen beslutade om i februari 2014 kan bli viktiga för flera av miljökvalitetsmålen, bland andra för Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Statskontoret har under 2013 i sin delredovisning i uppdraget att granska myn- digheternas arbete inom miljömålssystemet konstaterat att genomförandeansvaret är otydligt. Statskontoret ser därför bland annat ett behov av att analysera hur man kan få ett tydligare systemperspektiv i genomförandet av miljöarbetet i likhet med det som finns för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Regional bedömning De regionala bedömningarna stämmer i hög grad överens med bedömningen på nationell nivå. Många länsstyrelser lämnar dock en mer negativ bedömning än tidigare. Jämfört med förra årets uppföljning gör tio länsstyrelser en mer negativ bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Fyra länsstyrelser gör en mer positiv bedömning än föregående år medan sju länsstyrelser har en oföränd- rad syn. Den snabba utvecklingen i storstadsområden tycks ge sämre möjligheter att klara miljökvalitetsmålen än i andra regioner.
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 9 Bristen på resurser återkommer ofta som förklaring till varför målen inte uppnås. Det är särskilt tydligt i de miljökvalitetsmål där naturskydd är en viktig del, exempelvis Myllrande våtmarker och Levande skogar, samt när det gäller genom- förandet av åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen. Många länsstyrelser anger att LOVA-medlen har varit ett viktigt styrmedel inom flera miljökvalitetsmål, främst Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Många län uttrycker en oro över att landsbygdsprogrammet inte längre ska bidra lika mycket till sådana åtgärder som behövs för att miljömålen ska kunna nås. Inför årets uppföljning har RUS (Regional utveckling och samverkan i miljö- målssystemet) på eget initiativ tagit fram en vägledning för hur kulturmiljö- aspekter bättre kan speglas i uppföljningen. Jämfört med 2012 års uppföljning märks i år en viss förbättring. Generellt är dock avståndet långt till flertalet kultur- miljöinriktade miljökvalitetsmål och preciseringar inom miljökvalitetsmål. För att åstadkomma en tydligare uppföljning av kulturmiljön krävs inte minst utökad samordning och bättre metodstöd men också konsekvent insamling av data. Genomförandeunderskottet – konflikter med motstridiga intressen? En anledning till svårigheter att nå miljökvalitetsmålen handlar om ett ineffektivt tillämpande av styrmedel. Det finns ett så kallat genomförandeunderskott, det vill säga styrmedel och andra åtgärder är beslutade och finns på plats men tillämpas inte i tillräcklig omfattning. Detta problem framhölls även i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen från 2012. Att styrmedel inte får den verkan som det var tänkt beror ofta på konflikter mellan motstridiga intressen, inte sällan miljömässiga och ekonomiska. Detta har belysts i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 men även i tidigare fördjupade utvärderingar. Under 2013 har även Riksrevisionen i en granskning pekat på att klimatmålen bör samordnas bättre med andra övergripande samhälls- mål för att arbetet ska bli effektivare och att målen ska kunna nås utan att kostna- den blir alltför hög. Vid uttag av grenar och toppar (”grot”) i skogsbruk kan askåterföring minska försurningspåverkan. Arealen med askåterföring har dock minskat markant från 2011 till 2012. Ökad risk för försurning påverkar bland annat möjligheterna att nå målen Bara naturlig försurning och Levande skogar. Ett annat exempel som lyfts fram inom några miljökvalitetsmål, bland andra Levande sjöar och vatten- drag och Myllrande våtmarker, är att tillämpningen av befintlig lagstiftning för strandskydd respektive torvtäkter skulle kunna vara skarpare så att miljöhänsyn prioriteras bättre. Att åtgärder inte genomförs kan också bero på bristande resurser, kunskap och kompetens. Det faktum att uppemot 90 procent av all CFC i gammal byggisolering
10 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 fortfarande inte tas om hand när byggnader rivs, uppmärksammas i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. Bristande kunskap hos samtliga inblandade aktörer, resursbrist hos tillsynsmyndigheter och höga kostnader för fastighetsägare vid omhändertagande pekas i en rapport ut som orsaker. När det gäller statligt finansierade naturvårdsåtgärder som skydd, skötsel och restaurering av värdefull natur avgör resurser takten i att nå preciseringar inom flera miljö- kvalitetsmål, bland andra Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Levande sjöar och vattendrag. I andra fall har befintliga styrmedel inte tillräcklig effekt. Utvecklingen inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är negativ, trots olika miljöinsatser inom landsbygdsprogrammet. Inte minst minskar arealerna av de mest värdefulla markerna. För arbetet med flera miljökvalitetsmål finns det dessutom en oro för EU:s nya jordbrukspolitik och den svenska tillämpningen av EU:s landsbygds- program som riskerar att innehålla färre miljöinsatser. Brister i kunskap och information kan leda till att miljöfrågor varken priorite- ras eller synliggörs i styrning och planering av olika verksamheter. Kunskapsbrist bromsar exempelvis miljöarbetet inom fysisk planering och i arbetet med att minska miljöpåverkan från farliga ämnen, kemikalier och läkemedelsrester. Andra exempel är bristfällig övervakning av grundvatten och av främmande arter i havs- miljön. I den regionala uppföljningen för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning fram- håller jordbrukslänen att styrmedel som rådgivning, bidrag och tillsyn ofta kräver lokal kunskap och behöver samordnas i högre grad i framtiden. Det finns också en rad fall där beslutade styrmedel och åtgärder helt enkelt inte räcker till och där det finns behov av helt nya styrmedel. Det gäller bland annat Begränsad klimatpåverkan. För att nå regeringens vision om ett Sverige utan netto- utsläpp av växthusgaser år 2050 räcker inte dagens insatser för att sänka de svenska utsläppen så att Sverige ska lyckas bidra med sin del av ansvaret i det internationella klimatarbetet. På kortare sikt, att klara etappmålet för 2020 kom- mer Naturvårdsverket och Energimyndigheten att presentera en noggrannare bedömning inom ramen för uppdraget att ta fram underlag för kontrollstation 2015. Bland styrmedel som kan driva på utvecklingen i samhället så miljökvalitets- målen kan förverkligas nämns bland annat den nya omgången med strukturfonder 2014–2020. Hur dessa kommer att användas i Sverige blir en viktig miljöfråga.
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 11 Bedömningar av miljökvalitetsmålen MILJÖMÅLSSYSTEMET BESTÅR AV generationsmålet, 16 miljökvalitetsmål, precise- ringar till varje miljökvalitetsmål och 24 etappmål. 5 av etappmålen beslutade regeringen om den 27 februari 2014 och därför följs de inte upp denna gång. Bedömningarna av om miljökvalitetsmålen kan nås till år 2020 och hur tillståndet i miljön utvecklas ansvarar respektive myndighet för och har sin grund i reger- ingens proposition 2009/10:15, Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete samt i regeringens beslut år 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen. Bedömningen av miljökvalitetsmålen görs med något av alternativen för be- dömningen av måluppfyllelse till år 2020: • JA. Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. • NÄRA. Målet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. • NEJ. Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. När det gäller bedömning av utvecklingen i miljön används dessa alternativ: • POSITIV. Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelse- fulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de när- maste åren. • NEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut var- andra. • NEGATIV. Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. • OKLAR. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.
12 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Belastningen minskar och i vissa områden minskar övergödningssymptomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men återhämtningstiden är lång. För att närma oss målet behöver utsläppen minska ytterligare, dels i länderna runt våra havsområden, dels från internationell sjö- fart. 7. Ingen övergödning NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020. Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. Orsaken är i huvudsak utsläpp från el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter. För att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan krävs en internationell klimatöverenskommelse. I den behöver de globala ut- släppen mer än halveras till 2050 och sänkas till omkring noll vid seklets slut. Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitets- målet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partik- lar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck. Tillståndet har förbättrats något i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen från internationell sjöfart. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar. * målår 2050 i en första etapp. Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att det åter börjat växa. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter. Vissa miljögifter minskar men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halterna förändras. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder behövs. 1. Begränsad klimatpåverkan* 6. Säker strålmiljö 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 5. Skyddande ozonskikt 4. Giftfri miljö JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 13 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020. Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har ännu inte gynn- sam bevarandestatus på grund av brister i livsmiljö och vattenkvalitet. Restaure- ring av vattendrag pågår, men i långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs. Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framförallt i jordbruks- områden och i urbana miljöer. Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grund- vattenresurser går framåt men takten måste öka. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas. De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist på havsbottnar, främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå. Många intressen nyttjar naturresurser i den känsliga fjällmiljön. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Ett ökat antal terrängfordon ger fler skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främ- mande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka inter- nationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt. Odlingslandskapet fortsätter att minska och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara godtagbar men måste fortsätta att följas. Det behövs ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet som kan leverera livsmedel och natur- och kulturmiljö- värden, samtidigt som den negativa påverkan på miljön fortsätter att minska. Allt fler bostäder blir mer energieffektiva. Många åtgärdas mot radon men stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhälls- planeringen och skydda kulturvärden. Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller och sämre luftkvalitet. Grönområdena i tätorterna minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel. Inom skogsbruket finns ökad ambition att leva upp till sektorsansvaret och många framåtsyftande åtgärder har vidtagits. För flera skogstyper är bevarande- statusen dålig eller otillräcklig och många skogslevande arter är hotade. För att nå målet behöver bland annat miljöhänsynen förbättras samtidigt som skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Vissa åtgärder ger effekt först på längre sikt. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och vegetation förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Stöd för anläggning av våtmarker har tagits bort. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka liksom hänsynen i olika verksamheter. 15. God bebyggd miljö 14. Storslagen fjällmiljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 13. Ett rikt odlingslandskap 8. Levande sjöar och vattendrag 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 9. Grundvatten av god kvalitet
14 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 201414 The Swedish Environmental Protection Agency’s conclusions Environmental objectives need to carry more weight The Swedish Environmental Protection Agency notes that, in certain respects, trends in the state of the environment are positive, thanks to efforts by a wide range of stakeholders. In many areas, however, significant conflicts exist with other interests in society. Infrastructure is a topical example of how environmental objec- tives and other societal interests can collide. Existing policy instruments are still inadequate or insufficiently effective. Of the 16 environmental quality objectives, 14 will not be achieved by 2020 with the instruments currently decided on. In the most recent in-depth evaluation of the environmental objectives (2012), the Environmental Protection Agency proposed three focus areas for environmental policy: • Ensure that decisions already taken are implemented. • Develop strategies for sustainable consumption. • Communicate and inform more effectively about the opportunities environmental efforts represent. These areas remain highly relevant. Sustainable consumption will be one of the focus areas of the next in-depth evaluation, since consumption patterns continue to develop in an unsustainable way. The Agency also concludes from this year’s follow-up of progress that, in order to achieve the environmental objectives, Sweden needs to be attentive to and drive forward developments at the EU level and internationally. This is made clear, not least, by the significance of the interna- tional climate negotiations, the successful action taken on air pollution, and the Montreal Protocol. The Marine Strategy Framework Directive and the Common Agricultural and Fisheries Policies of the EU are examples of agreements that could have a significant impact on progress towards Sweden’s environmental objectives. The crucial factor is how these agreements develop and are implemented. Both national and regional authorities also express concern that the EU’s new agricultural policy and Sweden’s implementation of EU rural development policy could result in fewer environmental measures than before.
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 15 How policy instruments and measures are implemented and conflicts with other interests addressed, nationally, regionally and locally, will also decisively affect environmental trends. Summary of progress towards the environmental quality objectives Of the 16 environmental quality objectives, 14 will not be met by 2020 with the policy instruments currently decided on. This is the same assessment as in the last annual follow-up and in the in-depth evaluation undertaken in 2012. One object- ive (A Protective Ozone Layer) will be attained by 2020, while another (A Safe Radiation Environment) is close to being achieved by that date. For seven of the 16 environmental quality objectives, no clear trend in the state of the environment can be seen. For four of the objectives the environmental trend is positive, while for another four it is negative. For one objective, there are in- sufficient data to assess how the state of the environment is developing over time. Summary of progress towards the milestone targets The majority of the 19 milestone targets reported on are difficult to meet or difficult to assess. Many of these targets, such as the ones relating to dangerous substances, are dependent on international and political agreements. For several of the milestone targets, not least in the area of biodiversity, resources determine the pace at which the necessary measures can be implemented. Five new milestone targets were adopted in 2013, and for them there has been little time to assess progress. The five milestone targets decided on in February 2014 have not been assessed. The milestone target for Construction and demolition waste is judged to be achievable by 2020. This assessment is based on the policy instruments which the Environmental Protection Agency is tasked with proposing in 2014 proving successful. The target for Threatened species and habitat types is also expected to be met, with at least 214 action plans in progress by 2015. Challenging situation, but many good examples Although the prospects of reaching many of Sweden’s environmental quality objectives by 2020 are limited at present, there are policy instruments, measures and agreements that are having, and have had, a positive impact on environmental trends and the potential for progress towards the objectives. International agree- ments have been of significance, above all, for the environmental quality objectives that are dependent on reducing emissions to air, but also for those requiring lower emissions to water. A well-known success story in this respect is the Montreal Protocol, which since 1989 has substantially reduced global emissions of ozone-depleting substances to
16 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 the atmosphere. This agreement has been absolutely crucial to progress towards the environmental quality objective A Protective Ozone Layer. The quantities of sulphur and nitrogen deposited in Sweden from air pollution, contributing to eutrophication and acidification, are steadily decreasing. This is partly thanks to the UNECE Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution and other international agreements. In the Sulphur Control Areas estab- lished in the Baltic and North Seas, for example, sulphur dioxide emissions from international shipping fell by 33 per cent between 2009 and 2011. These trends enhance the prospects of attaining several of the environmental quality objectives. For objectives linked to water, such as Zero Eutrophication, Good-Quality Groundwater and Flourishing Lakes and Streams, there are hopes that the pro- grammes of measures introduced under the Water Framework Directive will be steps in the direction of a better environment. The decisive factor will be how they are actually implemented. Nitrogen and phosphorus emissions from both farm- land and wastewater treatment plants in fact show a long-term decline, demon- strating that the measures taken are having an effect. Similarly, the hope is that the Marine Strategy Framework Directive will be of major significance for A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. At the national and regional levels there are of course other policy instruments that have contributed to progress towards the environmental quality objectives. Grants for LOVA (local water management) and LONA (local nature conservation) projects have been important instruments, promoting measures of significance for several of the objectives. Other positive examples that may be noted: • As part of the Swedish Forest Agency’s Dialogue on Environmental Consideration, ‘goal descriptions’ of what constitutes good environmental consideration have been developed. These, it is believed, make for greater consensus between the authorities and other stakeholders. • A wide range of local action is under way to restore rivers and streams. One example is the Voxnan Water Landscape in Gävleborg county, where Sveaskog and Bergvik are driving efforts to increase biodiversity. • In Skåne, almost all local authorities have introduced measures in recent years to encourage greater use of public transport. This has had the desired effect, cutting distances travelled by car in the county by 5 per cent compared with 2008. • Efforts to develop regional water supply plans have been beneficial, promoting better understanding of groundwater and ensuring that ground- water issues are also taken into account in other planning processes.
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 17 • Total energy consumption (per unit area) in homes and non-residential premises fell by almost 8 per cent between 1995 and 2011. Factors behind the decrease include conversion of heating systems and energy-efficiency measures. • Most mountain reindeer husbandry districts have developed plans for off-road driving, aimed at reducing damage to wetlands and other sensitive areas. • In regional follow-up of the objectives, Stockholm county reports reduced concentrations of mercury, cadmium, lead and PAHs at sewage treatment plants. The county of Värmland, too, refers to falling levels of mercury and cadmium, as well as of PCBs and dioxins. Key events and decisions affecting the objectives in 2013 During the year, Sweden and other EU member states have reported on the conservation status of important species and natural habitat types under the EU Habitats Directive. No major changes have occurred for Sweden’s 164 listed species and 89 listed habitat types since the last report in 2007. Half the species and three-quarters of the habitats are not in favourable conservation status in Sweden. More positively, development of the new Common Fisheries Policy may help to ensure greater consideration for the environment in the fisheries sector, enhancing the potential to achieve A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. In the area of chemicals, several important decisions were taken in 2013 which will in the long term benefit the Swedish environment and progress towards the environmental quality objective A Non-Toxic Environment. In particular, as part of its Seventh Environment Action Programme, the EU is to develop a strategy that will minimise people’s exposure to hazardous substances. The strategy, to be drawn up by 2018, will probably be of great significance for the prospects of reaching the Swedish milestone targets for these substances. For many of the environmental quality objectives, there are expectations that the strategies and measures which the All Party Committee on Environmental Objectives is tasked with proposing in different areas will drive forward relevant environmental efforts. However, the proposals set out in the Committee’s first interim report on long-term sustainable land use do not go far enough and will not bring about the improvements needed, for example as regards consideration for and protection of valuable natural areas. Conflicts over land use have been in the limelight during the year, relating for instance to mining and other develop- ment in or close to mountain areas.
18 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 The new milestone targets adopted by the Government in February 2014 could prove important for several of the environmental quality objectives, including A Rich Diversity of Plant and Animal Life, Sustainable Forests, Thriving Wet- lands and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. The Swedish Agency for Public Management, in an interim report in 2013 on its review of the work of government agencies within the environmental objectives system, notes a lack of clarity about what the agencies’ responsibility for imple- menting the objectives entails. It therefore identifies, among other things, a need to analyse ways of developing a clearer system approach to the implementation of environmental action, similar to that in place for follow-up of the environmental quality objectives. Regional assessments The regional assessments made agree largely with the assessment at the national level. Many county administrative boards, though, are more negative in their appraisals than before. Compared with last year’s follow-up, ten of them take a less favourable view of progress towards the environmental quality objectives. Four county administrative boards arrive at a more positive assessment than last year, while the views of seven boards remain unchanged. The rapid development of major urban areas seems to be linked to poorer prospects of meeting the objectives, compared with other regions. Lack of resources is frequently cited as an explanation for the objectives not being achieved. This is particularly clear as regards the environmental quality objectives for which nature conservation is a major factor, such as Thriving Wet- lands and Sustainable Forests, and when it comes to implementing programmes of measures in the area of marine and freshwater management. Many county administrative boards report that the LOVA grant scheme has been an important instrument for several objectives, notably Zero Eutrophication and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. Many counties express concern that the Rural Development Programme will no longer make as significant a contribution to the types of measures needed to reach the environ- mental objectives. Prior to this year’s review of progress, RUS (Regional Development and Co- operation within the Environmental Objectives System) drew up guidelines, on its own initiative, on how cultural heritage concerns could be better reflected in follow-up. Compared with the 2012 review, some improvement may be noted this year. Generally though, for most of the cultural heritage-oriented environmental quality objectives and specifications of objectives, the ‘distance to target’ is considerable. To achieve clearer follow-up of cultural heritage, there needs to be,
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 19 above all, greater coordination and better methodological support, as well as con- sistent collection of data. The implementation deficit – conflicts with competing interests? One reason for the difficulties in meeting the environmental quality objectives is ineffective application of policy instruments. There is an ‘implementation deficit’, that is to say, instruments and other measures have been decided on and put in place, but are not being applied on a sufficient scale. This is a problem that was also highlighted in the last in-depth evaluation of the objectives in 2012. Where policy instruments fail to have the intended effect, it is often due to conflicts between competing interests, not uncommonly environmental versus economic. This was illustrated in both the 2012 and earlier in-depth evaluations. In 2013, a review by the Swedish National Audit Office also pointed to the need for climate objectives to be better coordinated with other overarching societal goals, to ensure greater efficiency and avoid excessive cost in realising the objectives. In forestry, the acidifying effect of harvesting forest residues (tops and branches) can be reduced by recycling wood ash to the land. From 2011 to 2012, however, there was a marked decrease in the area to which ash was recycled. An increased risk of acidification affects progress towards objectives such as Natural Acidifica- tion Only and Sustainable Forests. Another example highlighted in relation to some of the environmental quality objectives, including Flourishing Lakes and Streams and Thriving Wetlands, concerns legislation on shore protection and peat extraction, which could be more stringently applied so as to make consideration for the environment a higher priority. Failure to implement measures may also be due to inadequate resources, knowledge and expertise. In this year’s follow-up of the environmental quality objective A Protective Ozone Layer, it is noted that getting on for 90 per cent of all CFCs in old building insulation materials are still not recovered when buildings are demolished. A report attributes this to a general lack of knowledge among stakeholders, under-resourced supervisory authorities, and the high costs of recov- ery for property owners. Regarding state-funded nature conservation measures such as protection, management and restoration of valuable natural areas, avail- able resources determine the pace of progress towards specifications for several of the objectives, among them Thriving Wetlands, Sustainable Forests and Flourish- ing Lakes and Streams. In other cases, the policy instruments in place are not sufficiently effective. Trends for the environmental quality objective A Varied Agricultural Landscape are negative, despite a range of environmental actions under the Rural Develop- ment Programme. In particular, the areas of the most valuable types of land are
20 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 declining. In relation to several of the objectives, moreover, there is concern about the EU’s new agricultural policy and Sweden’s implementation of EU rural development policy, which could provide less scope for environmental measures than before. Inadequate knowledge and information may result in environmental issues being neither given priority nor made visible in the management and planning of different activities. A lack of knowledge is, for instance, slowing both environ- mental efforts in the context of physical planning and action to reduce the environmental impacts of dangerous substances, chemicals and pharmaceutical residues. Other examples of this problem are insufficient monitoring of ground- water and of alien species in the marine environment. In regional follow-up of the environmental quality objective Zero Eutrophica- tion, counties with a predominance of agriculture point out that instruments such as advice, grant schemes and supervision often require local knowledge and will need to be more coordinated in future. There are also a number of cases in which the policy instruments and measures adopted are simply not sufficient and entirely new instruments are required. This is true, for example, of Reduced Climate Impact. When it comes to realising the Government’s vision of Sweden as a country with no net greenhouse gas emissions by 2050, current measures are not enough to reduce Swedish emissions to such a degree that the country is able to take its share of the responsibility for interna- tional action on climate change. In the shorter-term perspective of reaching the milestone target for 2020, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Energy Agency will be presenting a more detailed assessment as part of the analysis they are tasked with preparing for the Checkpoint 2015 review. One policy instrument that could drive the development of society in such a way that the environmental quality objectives can be realised is the new round of structural funds for 2014–20. How these funds come to be used in Sweden will be an important environmental issue.
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 21 Assessments of the environmental quality objectives SWEDEN’S SYSTEM of environmental objectives consists of a generational goal, 16 environmental quality objectives, specifications for each of the environmental quality objectives, and 24 milestone targets. Five of the milestone targets were adop- ted by the Government on 27 February 2014 and are therefore not followed up in the present review of progress. Assessments of whether the environmental quality objectives can be achieved by 2020, and of trends in the state of the environment, are made by the government agencies responsible for each of the objectives. The prospects of meeting the environmental quality objectives by 2020 are assessed using one of the following alternatives: • YES. The objective will be achieved with policy instruments already decided on and with measures implemented before 2020. • CLOSE. The objective is close to being achieved, based on existing plans for policy instruments that will be decided on before 2020. • NO. It is not possible to achieve the objective by 2020 on the basis of policy instruments already decided on or planned. To assess trends in the state of the environment, the following alternatives are used: • POSITIVE. The trend in the state of the environment is positive. Significant measures have been taken in society in recent years which are judged to benefit the state of the environment and/or it is possible to see a positive trend in the state of the environment, now and in the next few years. • NEUTRAL. No clear trend in the state of the environment can be seen. Nothing of significance has occurred in recent years and/or it is not possible to see a clear trend in the state of the environment, now or in the next few years; alternatively, positive and negative trends relevant to the objective cancel each other out. • NEGATIVE. The trend in the state of the environment is negative. Measures have been taken in society in recent years which obstruct progress towards the environmental quality objective and/or it is possible to see a negative trend in the state of the environment, now and in the next few years. • UNCLEAR. Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment.
22 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Nutrient loads are falling and in some areas symptoms of eutrophication are abating, but much of Sweden is still affected. Conditions are worst in the Baltic Sea. Action to curb nutrient emissions has produced results, but recovery is slow. To move closer to the objective, emissions must be further reduced, both in other countries bordering on Swedish sea areas and from international shipping. 7. Zero Eutrophication WILL THE ENVIRONMENTAL QUALITY OBJECTIVES BE ACHIEVED? OBJECTIVE Assessment of prospects of meeting the objective. Forecast for 2020. Atmospheric concentrations of greenhouse gases are rising, owing mainly to emissions from power and heat generation, industrial processes and transport. To avoid warming of more than 2 °C and reduce the risk of dangerous climate change, an international climate agreement is needed. In it, global emissions need to be more than halved by 2050 and reduced to around zero by the end of the century. Air pollution still causes significant damage to human health, vegetation and cultural heritage. Further action is needed to meet this objective. Internationally, steps must be taken to reduce concentrations of particles and ground-level ozone. At a national level, additional action is required to curb emissions of nitrogen oxides and of particulates from the use of studded tyres. Some improvement has occurred in the acidification status of surface waters, but not in that of forest soils or groundwaters. Further international action is called for, chiefly to reduce emissions from international shipping. At a national level, measures are mainly needed to mitigate the effects of forestry. The EU Commission has adopted a new policy package to cut air pollutant emissions. * Target year 2050, as a first step. Positive progress can be seen on many aspects of this objective. However, the incidence of skin cancer has increased over a long period. To reduce exposure to ultraviolet radiation, lifestyles and attitudes to sunbathing and personal appearance need to change. Even if exposure declines, cancer incidence will go on rising for a time, as it can take decades for skin cancer to develop. Thinning of the ozone layer has stopped, with much to suggest that ozone is increasing again. There are uncertainties in the assessment, however, linked to both the scientific data and ozone’s natural variability. There is also an ongoing threat to the ozone layer from the future influence of climate, continued use of ozone-depleting substances, and emissions from end-of-life products. Some toxic pollutants are declining, but persistent ones are a major problem. In many cases, there is no basis for assessing how levels are changing. Growing global consumption is increasing production of chemicals and other products, and with it diffuse release of dangerous substances. The EU has begun to restrict use of substances of very high concern. Policy instruments are developing favourably, but more action is needed. 1. Reduced Climate Impact* 6. A Safe Radiation Environment 2. Clean Air 3. Natural Acidification Only 5. A Protective Ozone Layer 4. A Non-Toxic Environment YES: The environmental quality objective will be achieved with policy instruments already decided on and with measures implemented before 2020. POSITIVE: The trend in the state of the environment is positive. CLOSE: The environmental quality objective is close to being achieved. Plans now exist for policy instruments that will be decided on before 2020. NEUTRAL: No clear trend in the state of the environment can be seen. NO: It is not possible to achieve the environmental quality objective by 2020 on the basis of policy instruments already decided on or planned. NEGATIVE: The trend in the state of the environment is negative. UNCLEAR: Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment.
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 23 OBJECTIVE Assessment of prospects of meeting the objective. Forecast for 2020. Many lakes and watercourses lack good ecological status. Acidification has eased, but still affects fresh waters. Physical disturbance and fragmentation are problems throughout Sweden. Many species have yet to achieve favourable conservation status, owing to poor habitats and water quality. River restoration is under way, but progress is slow. Greater environmental consideration is needed. Problems of polluted groundwater exist countrywide, especially in farming and urban areas. Better monitoring is needed to be able to describe, prioritise and address the right problem in the right place. Efforts to protect groundwater resources are progressing, but must be stepped up. More effective measures are needed in the areas of supervision, planning, water management and agriculture. Eutrophication, toxic pollutants and weak fish stocks remain major problems for the marine environment. Other concerns are marine litter, oxygen depletion on the seabed, alien species, and disturbance or destruction of sensitive habitats and cultural heritage. To achieve this objective, much remains to be done to develop and implement key policy instruments, in Sweden and at EU level. Natural resources in sensitive mountain areas are used by a variety of interests. Wind power, mining and other activities can also disturb reindeer grazing and its benefits for biodiversity. Growing use of off-road vehicles is increasing damage to soil and vegetation. More needs to be known about mountain cultural heritage, and about how much disturbance ecosystems can withstand. Current climate change also has an impact. Many species and habitats are at risk and ecosystems are becoming impoverished. Alien species continue to expand. Resources must be used with greater care, and natural areas better protected and managed. Sweden must also give a lead internationally. Instruments are not in place or not being used, and resources are insufficient to conserve biodiversity and ecosystem services in the long term. The farmed landscape is still contracting, and many habitats and species are not in favourable conservation status. Farmland productivity is judged acceptable, but must continue to be monitored. Sustainable, viable agriculture, capable of delivering food and natural and cultural values, is needed throughout the coun- try, while adverse impacts on the environment continue to be reduced. Homes are becoming more energy-efficient. Radon remediation is under way in many, but much needs to be done to tackle noise and poor indoor environments, enhance planning and protect cultural heritage. Growth in road transport is adding to noise and reducing air quality. Urban green space is contracting, and quantities of waste continue to grow. Overall, more action and new instruments are needed. Forestry is now doing more to live up to its sectoral responsibility and has taken many forward-looking measures. The conservation status of several forest types is unfavourable, and many forest species are threatened. To meet the objective, better environmental consideration is needed, along with more protection and conservation management. Some action will only have effects in the longer term. Damage to valuable wetlands and vegetation change are still occurring, impacting natural and cultural values and ecosystem services. Effects of drainage, climate change, alien species and nitrogen deposition remain a problem. Support for wetland creation has been withdrawn. Conservation measures, e.g. protection, management and restoration, and environmental care in different sectors need to be stepped up. 15. A Good Built Environment 14. A Magnificent Mountain Landscape 16. A Rich Diversity of Plant and Animal Life 13. A Varied Agricultural Landscape 8. Flourishing Lakes and Streams 10. A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos 11. Thriving Wetlands 12. Sustainable Forests 9. Good-Quality Groundwater
24 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014
2013 De 16 miljökvalitetsmålen
26 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har till- sammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Riksdagen har fastställt två preciseringar: TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka inter- nationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL. UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR NEGATIV. Sammanfattning De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är framför allt förbränning av fossila bränslen, i huvudsak i el- och värmeproduk- tion, industriprocesser och för transporter. En global klimatöverenskommelse krävs för att mer än halvera utsläppen (jämfört med dagens nivåer) till år 2050 och sänka dem till omkring noll vid seklets slut. Det kan hålla den globala tempe- raturökningen till under två grader och därmed begränsa risken för farlig klimat- påverkan. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 27 Resultat Temperatur och koncentration Enligt riksdagsbeslut är miljökvalitetsmålets innebörd att den globala ökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst två grader Celsius jämfört med för- industriell nivå (det så kallade tvågradersmålet1 ). För att klara det ska den svenska klimatpolitiken utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljondelar) koldioxid- ekvivalenter2 . 1 IPCC:s kunskapsöversikt visar att temperaturökningar även under två grader kan ha betydande effekter. 2 Koldioxidekvivalent är mängden av en växthusgas, t.ex. metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt. ppm Figur 1. Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989–2012 KÄLLA: ITM, STOCKHOLMS UNIVERSITET INOM MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAMMET KLIMATPÅVERKANDE ÄMNEN PÅ SVALBARD MED EN MÄTSTATION PÅ SVALBARD 350 0 355 360 365 370 375 380 385 390 395 400 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar på grund av mänskliga utsläpp och avskogning. Trenden under de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent. Den förindustri- ella nivån var ca 290 ppm.
28 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Koldioxidhalter över 400 ppm uppmättes på många håll under 20133 , vilket är högre än vad halten har varit på minst 800 000 år. Den sammanlagda halten av växthusgaser4 är idag cirka 470 ppm5 koldioxidekvivalenter, och ökar för varje år. Figur 1 visar utvecklingen för koncentrationen av koldioxid, den mest betydelse- fulla av de växthusgaser människan släpper ut. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet6 . Sotpartiklar har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel sulfat- och nitratpartiklar ger en kylning. Den sammanlagda effekten av partikel- utsläppen uppskattas vara kylande. Totalt beräknas halten av samtliga klimat- påverkande gaser och partiklar i atmosfären motsvara cirka 415 ppm koldioxid- ekvivalenter. Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre jämfört med medeltemperaturen under 1800-talets andra hälft (Figur 2). Vart och ett av de senaste tre årtiondena har varit varmare än samtliga föregående årtionden så långt tillbaka som det finns globala mätdata7 . Det senaste årtiondet har varit det varmaste under perioden. Paleoklimatologisk8 forskning visar att den nuvarande genom- snittstemperaturen på norra halvklotet sannolikt är den högsta på minst 1 400 år. Hösten 2013 antogs vid ett möte i Stockholm delrapport I 9 i FN:s klimat-panel IPCC:s femte utvärdering om klimatförändringarna. Delrapport I beskriver de naturvetenskapliga grunderna, medan delrapport II (som kommer i mars 2014) beskriver effekter, anpassning och sårbarhet, och delrapport III (som kommer i april 2014) beskriver åtgärder för att begränsa utsläppen. Klimatmodellerna som ingår i delrapport I visar på en ökning av den globala medeltemperaturen i intervallet10 3,2–5,4 grader (jämfört med förindustriell tid) till slutet av detta sekel (och fortsatt uppvärmning därefter) om utsläppen fort- sätter att öka med nuvarande takt11 . Samtidigt visar modellerna att det med kraftiga utsläppsreduktioner fortfarande är möjligt att hålla temperaturökningen under två grader. 3 http://www.wmo.int/pages/mediacentre/news/documents/400ppm.final.pdf 4 De gaser som avses är koldioxid, metan, lustgas och de fluorerade gaserna HFC, PFC, SF6 och NF3 (den så kallade Kyotokorgen), samt de växthusgaser som hanteras under Montrealprotokollet. 5 Europeiska Miljöbyrån, 2014. http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/ atmospheric-greenhouse-gas-concentrations-3/assessment 6 Partiklarna är kortlivade i luften och har därför inte samma långvariga påverkan som de flesta växthusgaser har. 7 Ca år 1850 8 Paleoklimatologi är läran om klimatet under perioder före observationer med meteorologiska instrument 9 IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change 10 Intervallet anger sannolik förväntad temperaturökning för scenariot, vilket innebär en uppskattad probabilistisk sannolikhet på över 66 %. 11 Motsvarar ungefärligen scenario RCP8,5. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 29 Miljötillstånd Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i observationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster (för Nordeuropas del generellt ökad nederbörd) och minskningen av istäcket i Arktis.12 Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående för- surning av världshaven, då en del av den tillförda koldioxiden löses i haven. 12 WMO 2013: The Global Climate 2001-2010 samt EEA 2012: Climate Change, impacts and vulnerability in Europe 2012. Avvikelser (°C) i förhållande till 1961–1990 Figur 2. Observerade avvikelser av global genomsnittlig yttemperatur för land och hav 1850–2012 −0,6 −0,4 −0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 Årsgenomsnitt −0,6 −0,4 −0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 1850 1900 1950 2000 1850 1900 1950 2000 Tioårsgenomsnitt KÄLLA: IPCC, 2013: CLIMATE CHANGE 2013: THE PHYSICAL SCIENCE BASIS. CONTRIBUTION OF WORKING GROUP I TO THE FIFTH ASSESSMENT REPORT OF THE INTERGOVERNMENTAL PANEL ON CLIMATE CHANGE Observerade avvikelser för globala genomsnittliga yttemperaturer för land och hav från 1850 till 2012 från tre dataserier. Övre fältet: årsmedelvärden. Nedre fältet: tioårsgenomsnitt, samt med skuggning uppskattad osäkerhet för en av dataserierna (den i svart). Avvikelserna är i förhållande till genomsnittet för 1961−1990.
30 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Förändringarna i klimatet bedöms bli större vid våra nordliga breddgrader än i världen i genomsnitt. Effekterna kan till exempel bli omfattande för jord- och skogsbruket. Känsliga miljöer i fjällen och Östersjön kan skadas eller helt för- svinna. Internationella klimatförhandlingar En förutsättning för att minska de globala utsläppen är samarbete mellan världens länder. Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå tvågradersmålet. I fokus under klimatkonventionens nittonde partsmöte (COP19) i Warszawa i november 2013 stod förhandlingarna om det nya avtal som ska gälla efter utgången av Kyotoprotokollets13 andra åtagandeperiod. Det nya avtalet, som utformas inom arbetsgruppen Durbanplattformen14 , ska antas vid COP21 i Paris 2015 och börja implementeras från år 2020. Avtalet ska bygga på Klimatkonventionens grund- principer inklusive principen om gemensamma men differentierade åtaganden15 . Att enas kring hur denna princip ska omsättas i åtaganden är en central fråga i förhandlingarna. Utkomsten av förhandlingarna vid partsmötet i Warszawa var blandad, där man i vissa tekniska frågor kunde ta steg framåt. Dit hörde bland annat beslut kring MRV (mätning, rapportering och verifiering av länders utsläpp) och för- hindrandet av avskogning. Parterna lyckades däremot inte komma överens i fråga om det övergripande målet: en tydlig arbetsplan i riktning mot en ambitiös överens-kommelse 2015. Man kunde dock enas om att de parter som har möjlig- het till det, under första kvartalet 2015 ska presentera sina bidrag16 till långsiktiga utsläppsreduktioner. Förhoppningen är att detta ska ge tillräckligt med tid för att jämföra och se över utfästelserna före mötet i Paris i slutet av samma år. När det gäller frågan om höjd ambitionsnivå för tiden redan innan 2020 ute- blev konkreta framsteg i stort sett. Parterna beslutade dock om att intensifiera det tekniska arbetet med att hitta åtgärder med hög utsläppsminskningspotential, och om ett ökat engagemang på ministernivå under 2014. 13 Protokoll till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC) som innehåller bindande överens- kommelser om minskade utsläpp av sju växthusgaser. 14 The Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action (ADP) 15 Innebär att behovet av utsläppsminskningar behandlas som en gemensam angelägenhet för mänskligheten, men att industriländerna tar ett större ansvar på grund av deras höga historiska påverkan på dagens och framtidens klimat, höga utsläpp per person, och höga kapacitet att agera, samt på grund av övriga ländernas rätt till utveckling. 16 Bidragen kallas ”contributions”, istället för det starkare ”commitments” som vissa länder önskade. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 31 Liksom framstegen har uteblivit om att skärpa ambitionerna om utsläppsminsk- ningar, har man heller inte lyckats nå någon uppgörelse gällande de så kallade ”finansieringsfrågorna”, det vill säga stöd för att minska utsläpp och sårbarhet i utvecklingsländer. Detta stöd är tänkt att utgöra en grundpelare i det nya avtalet. En annan knäckfråga i förhandlingarna som varit svår att enas kring rör skador och förluster (loss and damage) till följd av klimatförändringarna i utsatta länder. Här lyckades man dock nå viss framgång genom beslutet om den så kallade Warszawa-mekanismen, en ny institution som är tänkt att stötta länder som drabbas av skador och naturkatastrofer kopplade till klimatförändringarna. Styrmedel och åtgärder nationellt samt EU ENERGI Till styrmedel och åtgärder inom energi som antagits under 2013 hör krav på energiprestanda inom ramen för Ekodesigndirektivet17 som har tagits fram för ett antal produkter. Dessa åtföljs ofta även av energimärkningskrav enligt Energi- märkningsdirektivet, som ytterligare ska driva på utvecklingen av energi- och resurseffektivare produkter. Tillsammans väntas ekodesign- och energimärknings- kraven minska energianvändningen inom EU till år 2020 med fem procent. Som en följd av kraven i det nyligen antagna Energieffektiviseringsdirektivet18 har Boverket och Energimyndigheten lämnat förslag till nationell strategi för investeringar i renoveringar som ökar energiprestandan i det nationella byggnads- beståndet19 . Förslaget tar sin utgångspunkt i att det finns en påtaglig möjlighet att höja energieffektiviteten i byggnader om de kommande renoveringstillfällena utnyttjas20 . Byggandet av lågenergibyggnader21 ökar – för 2013 har tillskottet beräknats till cirka 2500 lägenheter i lågenergibyggnader, vilket är mer än tidigare år22 . 17 Direktiv 2009/125/EG. Direktivet innebär att produkter måste ha en viss energieffektivitet och resurseffektivitet för att få användas inom EU. 18 Direktiv 2012/27/EU. Direktivet syftar till att bidra till att uppnå EU:s energibesparingsmål på 20 procent av primärenergianvändningen till 2020. 19 Energimyndigheten och Boverket (2013): Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader. 20 Med nuvarande styrmedel bedöms energianvändningen i byggnader (per kvadratmeter) kunna minska med 22–30 procent till 2050 jämfört med 1995. Det bedöms möjligt att nå en minskning på upp till 26–40 procent fram till 2050 genom att öka informationsspridningen så att energieffektiva val görs vid renoveringar. 21 Här definierat som byggnader vars energiprestanda är minst 25 procent bättre än dagens byggregler. 22 LÅGAN (2013): Sammanställning av lågenergibyggnader i Sverige. År 2012 byggdes strax under 1 700 lägenheter i lågenergibyggnader, vilket motsvarade sju procent av det totala antalet färdigställda lägenheter det året (total statistik för 2013 ännu inte klar).
32 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Boverket har under året ändrat sina föreskrifter och allmänna råd om energi- deklarationer för byggnader23 . Förändringarna syftar till att stärka konsument- och brukarperspektivet. En rapport24 från Riksrevisionen har granskat Programmet för energi- effektivisering inom energiintensiv industri (PFE). Rapporten visar på mindre energieffektiviseringsvinster från programmet än vad som tidigare redovisats. Nya villkor för stöd till solceller har trätt i kraft25 . Villkoren innebär att stöd- nivån är maximalt 35 procent av investeringskostnaden26 . Intresset för stödet har varit stort under året. En utredning27 om införande av nettodebitering av el28 har redovisats. Utredningen föreslår att nettodebitering inte införs, utan att småskaliga producenter av el istället ska få göra en skattereduktion i deklarationen. Vind- kraftens expansion fortsatte under 2013, och Sveriges första kommersiella våg- kraftsanläggning har börjat uppföras utanför Lysekil. Totalt stod den förnybara energin under 2013 för ungefär hälften av energianvändningen i Sverige29 . TRANSPORTER I juni 2013 överlämnade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transport- systemet30 till regeringen. Planen omfattar perioden 2014–2025 och berör sats- ningar på investeringar, drift och underhåll på sammanlagt över 500 miljarder kronor under den aktuella perioden. I remissvar har bland annat påtalats att planen utgår från prognoser med kraftigt ökade vägtransporter, i motsats till den utveckling mot ett transportsnålare samhälle som bedöms behövas för att i till- räcklig grad minska transportsektorns klimatpåverkan31 . I förslaget till planen ges ingen entydig bedömning av dess samlade klimatpåverkan32 . Den nya nationella 23 Boverkets författningssamling 2013:6 – BED 6 24 http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2013/Energieffektivisering-inom- industrin--effekter-av-statens-insatser/ 25 Ändrad förordning för solcellsstöd SFS 2009:689 26 Tidigare var stödnivån 45 procent. 27 Beskattning av mikroproducerad el m.m., SOU 2013:46 28 Nettodebitering av el innebär att den förnybara el som privatpersoner eller företag med småskalig produktion producerar och överför till elnätet ska kunna kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. 29 51 procent av energianvändningen enligt preliminär statistik för 2012. Sveriges andra rapport om utvecklingen av förnybar energi enligt artikel 22 i Direktiv 2009/28/EG. Regeringskansliet, 2013. 30 http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planer-och-beslutsunderlag/ Nationell-planering/Nationell-plan-for-transportsystemet-2014--2025/ 31 I Kapacitetsutredningen för transportsystemet från 2012 bedöms det till år 2030 behövas en minskning med cirka 20 procent av personbilstrafiken, och en godstrafik som inte ökar, för att klara en minskning av transporternas koldioxidutsläpp med 80 procent till år 2030. 32 Den förkortade planeringstiden som de nya reglerna för planeringen av transport- infrastrukturen (vilka trädde i kraft 2013) har inneburit, kan ha försvårat möjligheten till att göra sådan bedömning. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 33 planen kommer att fastställas av regeringen under våren 2014. Samtidigt fastställs också ekonomiska ramar för länsplaner för den regionala infrastrukturen. Under 2013 har förhandlingar pågått inom EU om framtida utsläppskrav för nya bilar. Förslaget som Ministerrådet har att ta ställning till under 2014 är att medelvärdet för utsläppen från 95 procent av en bilfabrikants försäljning maxi- malt ska få vara 95 gram koldioxid per kilometer år 2020. För 2021 föreslås ett medelvärde på högst 95 gram per kilometer för 100 procent av försäljningen. Sedan tidigare är det beslutat att medelvärdet för nya bilar från och med år 2015 ska vara 130 gram per kilometer. I Sverige låg medelvärdet bland nya bilar år 2013 på 136 gram per kilometer. Regeringen har under året föreslagit ett nytt miljöbilspaket, bestående av en förlängning av det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar, ett nytt kvotpliktssystem för att öka andelen låginblandade förnybara drivmedel i bensin och diesel, samt fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel. Utredningen om fossilfri fordonstrafik lämnade sitt betänkande ”Fossilfrihet på väg”33 i december 2013. Utredningen föreslår som etappmål att minska väg- trafikens användning av fossila bränslen med 80 procent mellan 2010 och 2030, och föreslår en rad styrmedel som ska bidra till energieffektivisering, byte till el, byte till biodrivmedel och till en utveckling av samhälle och transportsystem. Det senare handlar bland annat om en utveckling mot attraktivare och tillgängligare städer där behovet av bil minskar och där godstransporterna effektiviseras och samordnas bättre. Utredningen konstaterar också att Trafikverkets förslag till nationell transportplan inte är framtagen för att stödja en utveckling mot klimat- målen och rekommenderar därför att planen revideras. EU:S SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 1 januari 2013 inleddes den tredje handelsperioden i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Handelssystemet infördes 2005 och omfattar för- bränningsanläggningar samt viss energiintensiv industri. Under de första två handelsperioderna ingick endast utsläpp av koldioxid, men från och med 2013 omfattas även vissa utsläpp av perfluorkarboner (PFCs) och lustgas (dikväveoxid) från industrin. Systemet täcker cirka 45 procent av EU:s samlade utsläpp av växt- husgaser. Den nya handelsperioden, som sträcker sig till 2020, innebär att cirka hälften av utsläppsrätterna delas ut gratis (under den andra handelsperioden delades den stora majoriteten ut gratis). Gratis tilldelning baseras på EU-gemensamma rikt- märken, vilka konstrueras efter de tio procent mest koldioxideffektiva anläggning- arna i EU. Sektorer där handelssystemet bedöms medföra risk för att verksamheter 33 SOU 2013:84
34 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 och utsläpp flyttas till länder med lägre krav får gratis tilldelning upp till 100 pro- cent av aktuellt riktmärke. Övriga verksamheter får en tilldelning som motsvarar 80 procent av riktmärket 2013 med successiv minskning till 30 procent 2020. För att inte den totala fria tilldelningen inom EU ska överstiga den mängd som får tilldelas gratis har EU-kommissionen beslutat om korrektionsfaktorer som ska tillämpas på samtliga anläggningar. Ingen gratis tilldelning ges för elproduktion. Utsläppsrätter som inte delas ut gratis auktioneras ut. Under andra handelsperioden 2008–2012 har det byggts upp ett omfattande överskott av utsläppsrätter som har kunnat föras över till perioden 2013–2020. Detta har medfört att priset på utsläppsrätter är mycket lågt, vilket inneburit bristande stimulans för långsiktiga utsläppsminskningar. Kommissionen har där- för föreslagit ett antal strukturella förändringar som på längre sikt skulle kunna höja priserna och leda till att handelssystemet blir effektivare. Som en kortsiktig åtgärd har EU-parlamentet beslutat att senarelägga auktionering av 900 miljoner utsläppsrätter till de sista åren i handelsperioden. Vidare har vissa medlemsstater valt att låta kvarvarande utsläppsrätter i reser- ven för nya deltagare från andra handelsperioden frysa inne, med motsvarande minskning av utsläppen inom EU som följd. Sverige beslutade dock under 2013 att sälja de kvarvarande utsläppsrätterna34 . Sedan 2012 ingår även vissa delar av flygsektorn i handelssystemet vilket inne- bär att utsläpp från flygningar till, från och inom EU ska rapporteras och täckas med utsläppsrätter. I april 2013 beslutade dock EU-parlamentet att, i avvaktan på en överenskommelse om ett globalt styrmedel för minskade utsläpp, tillfälligt undanta flygningar mellan EU och tredje land från krav på rapportering och över- lämnande. Efter att ICAOs35 generalförsamling beslutat att införa ett marknads- baserat globalt styrmedel för minskade utsläpp från flygsektorn från och med 2020 lade EU-kommissionen i oktober 2013 fram ett förslag till ändring av direktivet om handel med utsläppsrätter. Vad gäller flygningar mellan EES-länder och tredje land föreslår kommissionen att endast den del av flygningen som görs inom EES:s luftrum ska täckas av systemet. Förslaget har blivit kritiserat av så väl medlemsstater som länder utanför EU varpå alternativa förslag har framkommit från medlemsstater. En ändring av direktivet tros antas av Europaparlamentet och Europeiska rådet under våren 2014. 34 Regeringsbeslut M2013/651/K1: Uppdrag att sälja kvarstående enheter i reserven för nya deltagare inom EU:s utsläppshandelssystem 35 International Civil Aviation Organization (FN:s flygorgan) BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 35 ÖVERGRIPANDE I början av 2013 presenterade EU-kommissionen en grönbok36 om ett klimat- och energiramverk till 203037 . Grönboken innehöll inte några konkreta förslag, utan syftade till att stimulera till diskussion om EU:s klimat- och energipolitik och dess målsättningar fram till år 2030. En ram finns redan för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020. De övergripande målen för den nu- varande politiska ramen är minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi samt ökad energieffektivisering. I januari 2014 kom EU-kommissionen med sitt förslag till ramverk till 2030. Förslaget innebär ett mål för växthusgasutsläpp (40 procent minskning till 2030 jämfört med 1990 års nivå) och ett mål för för- nybar energi (27 procent förnybar energi 203038 ). I förslaget ligger att utsläppen i handelssystemet ska minska 43 procent och utsläppen utanför handelssystemet med 30 procent jämfört med 2005 års utsläpp. Dessutom ska utsläpp och upp- tag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF) inkluderas i 2030-målet. Gällande energieffektivisering finns inget bindande mål i kommissionens förslag. Energieffektiviseringens roll i ramverket kommer dock utredas vidare i samband med översynen av energieffektivitetsdirektivet. Kommissionens förslag behandlas av Rådet och Europaparlamentet under 2014. I Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 205039 (publicerad i december 2012) analyseras hur Sverige ska kunna nå målvisionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Regeringen har aviserat att man innan mandatperiodens slut kommer att åter- komma till riksdagen i fråga om färdplanen40 . Riksrevisionen presenterade i december 2013 slutrapporten i sin granskning av statens insatser på klimatområdet41 . För att skapa förutsättningar för att minska utsläppen i enlighet med målen och till rimliga kostnader rekommenderar Riks- revisionen bland annat att klimatmålen bättre samordnas med andra övergripande samhällsmål, och att en ungefärlig bana för hur utsläppen långsiktigt ska minska även efter 2020 fastställs. 36 Motsvarar ungefär ett svenskt utredningsbetänkande (SoU), publiceras i avsikt att inleda en samrådsprocess inom ett visst ämne. 37 Green Paper – A 2030 framework for climate and energy policies 38 Detta mål är dock i princip identiskt med den andel förnybar energi som förväntas med enbart ett utsläppsmål, och fördelas inte ut på de enskilda medlemsstaterna. Den styrande verkan av ett sådant mål kan därmed bli begränsad. 39 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050, Rapport 6537. 40 Budgetpropositionen för 2013, Prop. 2012/13:1 – Utgiftsområde 20 41 Riksrevisionen 2013. Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009–2013.
36 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Analys och bedömning Bakgrund Atmosfärens förhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter ger upphov till global uppvärmning. Den största delen av utsläppen orsakas av förbränning av fossila bränslen för el- och värmeproduktion, trans- porter och industrins värmeproduktion, liksom av industriprocesser, jordbruks- produktion och avfallshantering samt avskogning i tropikerna. Sedan 1870 har människan till följd av ovanstående typer av aktiviteter släppt ut drygt 500 miljarder ton kol42 till atmosfären. För att sannolikt43 klara två- gradersmålet behöver de ackumulerade utsläppen begränsas till cirka 1 000 mil- jarder ton. Det innebär alltså att mer än hälften av ”utsläppsutrymmet” redan har förbrukats. Bedömning av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Förutsättningarna finns idag inte på plats för att nå miljökvalitetsmålet. I motsats till de kraftfulla utsläppsminskningar som skulle behövas, ökar utsläppen globalt. De senaste uppskattningarna av globala växthusgasutsläpp är för år 2010 och visar på utsläpp av växthusgaser motsvarande cirka 50 miljarder ton koldioxid- ekvivalenter år 2010 (motsvarar cirka 14 miljarder ton kol (C)). Den genomsnitt- liga beräknade utsläppsnivån som skulle behövas år 2020 för att nå den utsläpps- bana som till lägsta uppskattade kostnad sannolikt når tvågradersmålet är på 44 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Med nuvarande utveckling uppskattas dock utsläppen år 2020 nå upp till 59 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Om nuva- rande utfästelser och åtaganden i klimatförhandlingarna genomförs fullt ut skulle det sänka utsläppsnivån med 3–7 miljarder ton. Ett betydande gap (8–12 miljarder ton i årliga utsläpp år 202044 ) finns alltså mellan dagens situation och den utveck- ling som behövs för att nå tvågradersmålet. Uppfyllande av ett 1,5-gradersmål skulle i sin tur enligt beräkningar kräva utsläppsnivåer år 2020 på 37–44 miljarder ton, och därefter snabb fortsatt minskning.45 För år 2050 beräknas utsläppen på motsvarande sätt, för sannolik uppfyllelse av tvågradersmålet, behöva nå ner till cirka 22 miljarder ton. Ett betydande gap bekräftas också i en rapport46 från Internationella energi- rådet (IEA) som konstaterar att utvecklingen för förnybar energi går allt för lång- 42 Inbegriper koldioxid och andra växthusgaser 43 Med ”sannolikt” avses här och fortsättningsvis >66 % sannolikhet 44 Detta alltså under antagandet att nuvarande utfästelser och åtaganden genomförs fullt ut. 45 UNEP, 2013: The Emissions Gap Report 2013 46 OECD/IEA, 2013: Tracking Clean Energy Progress 2013 BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 37 samt, i relation till tvågradersmålet. Samtidigt noteras positiva tendenser, såsom att kostnaderna för de flesta tekniker inom förnybar energi har sjunkit snabbare än väntat. Behov av ytterligare insatser På global nivå behöver alltså världens länder vända utsläppsökningen till en minskning. Ju senare vändpunkten sker, desto svårare och dyrare blir det att klara tvågradersmålet. Sveriges klimatpolitik ska utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. Den senaste klimatpropositionen47 preciserar att Sverige ska bidra med sin del av ansvaret för att begränsa de globala utsläppen till hållbara nivåer genom att år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. En närmare uttolkning av nettonollvisionen och hur vägen dit skulle kunna se ut återstår att göras. Naturvårdsverkets underlag till en svensk färdplan till 2050 är ett steg i den riktningen. Oavsett uttolkning av visionen, blir den svår att nå med hittills beslu- tade styrmedel. Utsläppen av växthusgaser kommer enligt prognoserna att minska avsevärt långsammare jämfört med de två förslag på målscenarier som presentera- des i Naturvårdsverkets färdplansunderlag (Figur 3). 47 Regeringens proposition 2008/09:162 Referens Målscenario 2 Målscenario 1 Miljoner ton koldioxidekvivalenter Figur 3. Totala utsläpp i Sverige av växthusgaser 1990–2011, referensscenario till 2050 samt två målscenarier enligt Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET
38 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Såsom konstateras i Naturvårdsverkets färdplansunderlag, behövs det breda upp- görelser om huvuddragen i den långsiktiga klimatpolitiken, på liknande sätt som det gör inom energipolitiken. Energi- och klimatfrågorna är sammanlänkade i hög utsträckning. Klimatpolitiken har liksom energipolitiken också tydliga kopplingar med en rad andra politikområden som forsknings- och innovationspolitik, trans- portpolitik, bostadspolitik, jordbruks- och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och inte minst den ekonomiska politiken. För industrialiserade länder såsom Sverige behöver utsläppen minska drastiskt. Detta kräver omfattande insatser för utsläppsminskningar inte minst i transport- sektorn och inom industrin. Omställningen av transportsektorn handlar om fyra parallella delar; utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle, överflyttning till energieffektivare trafikslag, energieffektivisering av fordon och farkoster, samt förnybara drivmedel. Svensk industri har i jämförelse med många andra länder en hög andel process- relaterade utsläpp. Möjligheterna att minska processutsläppen är mer komplexa än att minska utsläppen från förbränning inom industrin. För processutsläppen krävs utveckling, demonstration och kommersialisering av nya tekniker. Kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimat- strategisk teknikutveckling behövs. Hushållning med energi och resurser är nöd- vändigt. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 39
40 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 FRISK LUFT ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kultur- värden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Regeringen har fastställt tio preciseringar: BENSEN: Halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. BENS(A)PYREN: Halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubik- meter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. BUTADIEN: Halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. FORMALDEHYD: Halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. PARTIKLAR (PM2,5): Halten av partiklar (PM2.5) inte överstiger 10 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. PARTIKLAR (PM10): Halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. MARKNÄRA OZON: Halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde OZONINDEX: Ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september. KVÄVEDIOXID: Halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). KORROSION: Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL. UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV. FRISKLUFT
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 41 Sammanfattning Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläp- pen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck. Resultat Utsläpp, halter och trender Idag står hushållssektorn för cirka 2/3 av utsläppen av bens(a)pyren, och utsläppen har minskat något de senaste åren men är oförändrade sett över en längre tid (10 år)48 . Utsläppen beror främst av eldning med ved. Utsläppen av partiklar (PM2,5) har minskat med 16 procent inom EU-3249 mellan 2002 och 2011. De svenska utsläppen av partiklar (PM2,5) har legat ungefär på samma nivå under 2000-talet50 (Figur 4). Den nationella prognosen för utsläppen av partiklar till 2020 visar att trafikens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt, medan partiklar från slitage av bromsar, däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att dominera sektorns partikelutsläpp 202051 . Inom el- och värme- produktion samt inom hushållssektorn där vedeldning ingår har den tidigare ökningen av utsläppen av partiklar stannat av52 . Prognosen antar däremot en ökning av partikelutsläppen från denna sektor till 2015, för att sedan minska något till 2020. Halten av partiklar (PM2,5) överskrider de föreslagna maximala nivå- erna, i första hand i södra Sverige53 . Det beror sannolikt på transport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av par- tiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gatumiljön i några städer. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrundsluft vilket sannolikt återpeglar den minskande utsläppstrenden i Europa som helhet54 . 48 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls 49 EEA, Nr 9, 2013. Air quality in Europe – 2013 report. 50 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/ Statistik-A-O/Partiklar-till-luft-PM25/ 51 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/utslapp/2012-projections-for-air-pollutant-emissions-for-Sweden- klar-20130117.xlsx 52 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls 53 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html 54 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html
42 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar marknära ozon (kväveoxider och flyktiga organiska ämnen) har minskat med cirka 20 procent den senaste tioårs- perioden 2002–2011, men trots detta motsvaras inte minskningen av en mot- svarande minskning av halterna av marknära ozon i Europa55 . De totala svenska utsläppen minskar också, särskilt av kvävedioxid från transporter. Däremot har hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen stadigt ökat den senaste tioårs- perioden. Prognosen antar i stort sett oförändrade utsläpp till 202056 . Vilken användning som orsakar utsläppen är under utredning. Antalet timmar med halter av marknära ozon över det hälsorelevanta tröskel- värdet har minskat det senaste decenniet57 . Det långsiktiga målet till skydd för hälsan överskrids, medan målet för växtligheten i huvudsak är uppnått58 . 55 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls 56 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/utslapp/2012-projections-for-air-pollutant-emissions-for-Sweden- klar-20130117.xlsx 57 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html 58 IVL-rapport: B 2086, 2013. IVL-rapport: B2160, 2014. 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Tusen ton Figur 4. Svenska utsläpp till luft av partiklar (PM 2,5) 1990–2012 KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, SVERIGES INTERNATIONELLA RAPPORTERING 0 10 20 30 40 El- och värme- produktion Vägtrafik, övriga utsläpp Vägtrafik, slitage av vägbanor Småskalig vedeldning Industriprocesser Övrigt Efter att ha minskat under 1990-talet har de svenska utsläppen av partiklar (PM2,5) legat ungefär på samma nivå under 2000-talet. FRISKLUFT
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014

Empfohlen

Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Stämmobeslut område3 partistämman 2009Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Stämmobeslut område3 partistämman 2009Centerpartiet
 
iKNEG_2010
iKNEG_2010iKNEG_2010
iKNEG_2010Maria Svane
 
Klimatkontrakt
KlimatkontraktKlimatkontrakt
KlimatkontraktCenterpartiet
 
B2228+final+3
B2228+final+3B2228+final+3
B2228+final+3Pierre Ringborg
 
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljöRapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljöCenterpartiet
 
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011acval2010
 
Fyra år förlorade för miljön
Fyra år förlorade för miljönFyra år förlorade för miljön
Fyra år förlorade för miljönPierre Ringborg
 
Politikerpanelen REDOVISNING våren 2014
Politikerpanelen REDOVISNING våren 2014Politikerpanelen REDOVISNING våren 2014
Politikerpanelen REDOVISNING våren 2014Pierre Ringborg
 

Empfohlen

Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Stämmobeslut område3 partistämman 2009Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Stämmobeslut område3 partistämman 2009Centerpartiet
 
iKNEG_2010
iKNEG_2010iKNEG_2010
iKNEG_2010Maria Svane
 
Klimatkontrakt
KlimatkontraktKlimatkontrakt
KlimatkontraktCenterpartiet
 
B2228+final+3
B2228+final+3B2228+final+3
B2228+final+3Pierre Ringborg
 
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljöRapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljöCenterpartiet
 
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011
Miljöresultat i Alliansregeringen 2006-2011acval2010
 
Fyra år förlorade för miljön
Fyra år förlorade för miljönFyra år förlorade för miljön
Fyra år förlorade för miljönPierre Ringborg
 
Politikerpanelen REDOVISNING våren 2014
Politikerpanelen REDOVISNING våren 2014Politikerpanelen REDOVISNING våren 2014
Politikerpanelen REDOVISNING våren 2014Pierre Ringborg
 
แนะนำสถานที่ท่องเที่ยว
แนะนำสถานที่ท่องเที่ยวแนะนำสถานที่ท่องเที่ยว
แนะนำสถานที่ท่องเที่ยวfhun123456
 
Slide reu 08-08
Slide reu 08-08Slide reu 08-08
Slide reu 08-08elsonluis
 
Fastighetsföretagarklimatet varberg
Fastighetsföretagarklimatet varbergFastighetsföretagarklimatet varberg
Fastighetsföretagarklimatet varbergPierre Ringborg
 
Simmalekochsvarma del2
Simmalekochsvarma del2Simmalekochsvarma del2
Simmalekochsvarma del2Pierre Ringborg
 
Fy 13 15-rolling_strategy[1]
Fy 13 15-rolling_strategy[1]Fy 13 15-rolling_strategy[1]
Fy 13 15-rolling_strategy[1]canadianbrad
 
Qdfgsdfg
QdfgsdfgQdfgsdfg
QdfgsdfgSimohammed Simo
 
Flowchar
FlowcharFlowchar
Flowcharteanaruemon
 
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUNUTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUNPierre Ringborg
 
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112Pierre Ringborg
 
Inriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhetInriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhetPierre Ringborg
 
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERKLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERPierre Ringborg
 
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...Pierre Ringborg
 
Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Pierre Ringborg
 
120424 pant ramärende mn
120424 pant ramärende mn120424 pant ramärende mn
120424 pant ramärende mnPeters dokument
 
Lena Ek
Lena EkLena Ek
Lena EkNaturskyddsföreningen
 
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0foraldravralet
 
Etappmålen i det svenska miljömålssystemet
Etappmålen i det svenska miljömålssystemetEtappmålen i det svenska miljömålssystemet
Etappmålen i det svenska miljömålssystemetNaturvårdsverket
 
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat foraldravralet
 
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergFärdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergGlobal Utmaning
 
120112 miljöbedömningsmetod
120112 miljöbedömningsmetod120112 miljöbedömningsmetod
120112 miljöbedömningsmetodmichel_gabrielsson
 
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörareDialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörarePierre Ringborg
 
Session 31, buller pm
Session 31, buller pmSession 31, buller pm
Session 31, buller pmKerstin_Blom_Bokliden
 

Weitere ähnliche Inhalte

Andere mochten auch

แนะนำสถานที่ท่องเที่ยว
แนะนำสถานที่ท่องเที่ยวแนะนำสถานที่ท่องเที่ยว
แนะนำสถานที่ท่องเที่ยวfhun123456
 
Slide reu 08-08
Slide reu 08-08Slide reu 08-08
Slide reu 08-08elsonluis
 
Fastighetsföretagarklimatet varberg
Fastighetsföretagarklimatet varbergFastighetsföretagarklimatet varberg
Fastighetsföretagarklimatet varbergPierre Ringborg
 
Fy 13 15-rolling_strategy[1]
Fy 13 15-rolling_strategy[1]Fy 13 15-rolling_strategy[1]
Fy 13 15-rolling_strategy[1]canadianbrad
 
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUNUTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUNPierre Ringborg
 
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112Pierre Ringborg
 

Andere mochten auch (9)

แนะนำสถานที่ท่องเที่ยว
แนะนำสถานที่ท่องเที่ยวแนะนำสถานที่ท่องเที่ยว
แนะนำสถานที่ท่องเที่ยว
 
Slide reu 08-08
Slide reu 08-08Slide reu 08-08
Slide reu 08-08
 
Fastighetsföretagarklimatet varberg
Fastighetsföretagarklimatet varbergFastighetsföretagarklimatet varberg
Fastighetsföretagarklimatet varberg
 
Simmalekochsvarma del2
Simmalekochsvarma del2Simmalekochsvarma del2
Simmalekochsvarma del2
 
Fy 13 15-rolling_strategy[1]
Fy 13 15-rolling_strategy[1]Fy 13 15-rolling_strategy[1]
Fy 13 15-rolling_strategy[1]
 
Qdfgsdfg
QdfgsdfgQdfgsdfg
Qdfgsdfg
 
Flowchar
FlowcharFlowchar
Flowchar
 
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUNUTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
 
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112
Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112
 

Ähnlich wie Miljömål etappmål Sverige 2014

Inriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhetInriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhetPierre Ringborg
 
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERKLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERPierre Ringborg
 
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...Pierre Ringborg
 
Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Pierre Ringborg
 
120424 pant ramärende mn
120424 pant ramärende mn120424 pant ramärende mn
120424 pant ramärende mnPeters dokument
 
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0foraldravralet
 
Etappmålen i det svenska miljömålssystemet
Etappmålen i det svenska miljömålssystemetEtappmålen i det svenska miljömålssystemet
Etappmålen i det svenska miljömålssystemetNaturvårdsverket
 
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat foraldravralet
 
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergFärdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergGlobal Utmaning
 
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörareDialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörarePierre Ringborg
 
Folksams Klimatindex 2007
Folksams Klimatindex 2007Folksams Klimatindex 2007
Folksams Klimatindex 2007Folksam
 
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!Mattias Larsson
 
Grön industripolitik
Grön industripolitikGrön industripolitik
Grön industripolitikCenterpartiet
 

Ähnlich wie Miljömål etappmål Sverige 2014 (20)

Inriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhetInriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhet
 
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERKLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
 
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...
Varberg visar vägen inriktningar för hållbarhetsarbetet i varberg 2015-2...
 
Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025
 
120424 pant ramärende mn
120424 pant ramärende mn120424 pant ramärende mn
120424 pant ramärende mn
 
Lena Ek
Lena EkLena Ek
Lena Ek
 
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0
Klimatbarometer 2014 presentation 18 aug 4.0
 
Etappmålen i det svenska miljömålssystemet
Etappmålen i det svenska miljömålssystemetEtappmålen i det svenska miljömålssystemet
Etappmålen i det svenska miljömålssystemet
 
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat
Klimatbarometer 2014 presentation almedalen 4.0 asus 18 aug 2014 animerat
 
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergFärdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
 
120112 miljöbedömningsmetod
120112 miljöbedömningsmetod120112 miljöbedömningsmetod
120112 miljöbedömningsmetod
 
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörareDialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
 
Session 31, buller pm
Session 31, buller pmSession 31, buller pm
Session 31, buller pm
 
Session 31, buller pm
Session 31, buller pmSession 31, buller pm
Session 31, buller pm
 
Folksams Klimatindex 2007
Folksams Klimatindex 2007Folksams Klimatindex 2007
Folksams Klimatindex 2007
 
Fackföreningsrörelsen och klimatförändringarna
Fackföreningsrörelsen och klimatförändringarnaFackföreningsrörelsen och klimatförändringarna
Fackföreningsrörelsen och klimatförändringarna
 
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
Klimatbluffen! rödgröna klimatlöften utan täckning!
 
Session 33 Lena Gipperth
Session 33 Lena GipperthSession 33 Lena Gipperth
Session 33 Lena Gipperth
 
Energiuppgörelse
EnergiuppgörelseEnergiuppgörelse
Energiuppgörelse
 
Grön industripolitik
Grön industripolitikGrön industripolitik
Grön industripolitik
 

Mehr von Pierre Ringborg

Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Pierre Ringborg
 
Klimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbKlimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbPierre Ringborg
 
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdfPlanprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdfPierre Ringborg
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorPierre Ringborg
 
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSocialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 VarbergPierre Ringborg
 
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 VarbergPierre Ringborg
 
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 VarbergVänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 VarbergPierre Ringborg
 
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219Pierre Ringborg
 
Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaPierre Ringborg
 
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommunHållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommunPierre Ringborg
 
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslagKf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslagPierre Ringborg
 
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektetInriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektetPierre Ringborg
 
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunUtbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunPierre Ringborg
 
Vem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartietVem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartietPierre Ringborg
 
Grön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_hallandGrön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_hallandPierre Ringborg
 
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Pierre Ringborg
 

Mehr von Pierre Ringborg (20)

Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023
 
Klimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbKlimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webb
 
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdfPlanprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv senior
 
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSocialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
 
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
 
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 VarbergVänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
 
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
 
Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsa
 
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommunHållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
 
Utbyggnadsplan
UtbyggnadsplanUtbyggnadsplan
Utbyggnadsplan
 
Bebyggelsestrategi
BebyggelsestrategiBebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategi
 
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslagKf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
 
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektetInriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
 
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunUtbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
 
Vem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartietVem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartiet
 
Grön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_hallandGrön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_halland
 
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
 
Vfab nyhetsbrev3
Vfab nyhetsbrev3Vfab nyhetsbrev3
Vfab nyhetsbrev3
 
NY STATION I VÄRÖ
NY STATION I VÄRÖNY STATION I VÄRÖ
NY STATION I VÄRÖ
 

Miljömål etappmål Sverige 2014

  • 1. 2013 RAPPORT 6608 • MARS 2014 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014
  • 2. Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014
  • 3. Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: Arkitektkopia AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6608-6 ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2014 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2014 Grafisk produktion och illustration: BNG Communication AB Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar English translation: Martin Naylor 341 843 TRYCKSAK
  • 4. Förord I DENNA ÅRLIGA MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING presenterar vi hur miljön mår, hur miljö- arbetet går och goda exempel som kan tjäna som inspiration för det fortsatta arbetet. Vi pekar också på nödvändiga insatser för den samhällsomställning som behövs för att nå miljömålen och ett hållbart samhälle. När vi återigen ser att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås till år 2020 är det lätt att få en mörk bild av utvecklingen i miljöarbetet och miljö- tillståndet. Samtidigt kan vi se att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning. Naturvårdsverket ser en viktig uppgift i att visa på framgångar och att det görs många goda insatser på alla plan och av många aktörer i samhället – och att det ger resultat. I Naturvårdsverkets slutsatser konstaterar vi samtidigt att miljömålen behöver väga tyngre i krockar mellan samhällsintressen i komplexa frågor som planering av långsiktiga infrastruktursatsningar och avvägningar mellan exploatering och bevarande av mark. Prioriteringar och samordning mellan miljömålen och andra samhällsmål behövs för ett effektivare arbete och en bättre måluppfyllelse. Som vi även lyfte fram i 2012 års fördjupade utvärdering av miljömålen ut- vecklas konsumtionsmönstren på ett ohållbart sätt. Nya affärsmodeller behövs för att göra det mer lönsamt att konsumera smartare och slänga mindre. Återvinning bör bli mer fördelaktigt än utvinning. Det kommer en ny fördjupad utvärdering 2015 där vi ytterligare kommer att analysera förutsättningarna att nå miljömålen utifrån olika fokusområden, bland annat hållbar konsumtion. Årets uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen är ett resultat av ett nära samarbete med de målansvariga myndigheter, som har ett uppföljningsansvar för respektive mål, och med landets länsstyrelser. Varje myndighet ansvarar för sin redovisning och bedömning. Andra samverkande myndigheter och organisationer har bidragit med underlag och synpunkter. Naturvårdsverket bidrar också med övergripande slutsatser och analyser. Det är ett stort och viktigt arbete alla de som medverkar gör. Stockholm i mars 2014 Maria Ågren, Generaldirektör
  • 5. Innehåll Förord 3 Naturvårdsverkets slutsatser  5 Bedömningar av miljökvalitetsmålen  11 The Swedish Environmental Protection Agency's conclusions  14 Assessments of the environmental quality objectives  21 DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN  25 Begränsad klimatpåverkan  26 Frisk luft  40 Bara naturlig försurning  50 Giftfri miljö  60 Skyddande ozonskikt  82 Säker strålmiljö  88 Ingen övergödning  104 Levande sjöar och vattendrag  116 Grundvatten av god kvalitet  136 Hav i balans samt levande kust och skärgård  150 Myllrande våtmarker  170 Levande skogar  184 Ett rikt odlingslandskap  196 Storslagen fjällmiljö  208 God bebyggd miljö  222 Ett rikt växt- och djurliv  236 REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE  249 Når vi miljökvalitetsmålen i länen?  262 UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN  265 Etappmål om begränsad klimatpåverkan  266 Etappmål om luftföroreningar  269 Etappmål om farliga ämnen  274 Etappmål om avfall  295 Etappmål om biologisk mångfald  298
  • 6. Naturvårdsverkets slutsatser Miljömålen behöver få en starkare ställning Naturvårdsverket konstaterar att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning tack vare insatser av många aktörer. På många områden är dock kon- flikterna med andra samhällsintressen stora. Ett aktuellt exempel där miljömålen och andra samhällsintressen krockar är långsiktiga infrastrukturfrågor. Nuvarande styrmedel är fortfarande inte tillräckliga eller tillräckligt effektiva. 14 av 16 miljö- kvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Naturvårdsverket föreslog i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen (2012) tre fokusområden för miljöpolitiken: • Säkerställ att redan fattade beslut genomförs • Utveckla strategier för en hållbar konsumtion • Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete Dessa är fortsatt aktuella områden. I den kommande fördjupade utvärderingen kommer hållbar konsumtion att bli ett fokusområde eftersom konsumtions- mönstren fortsätter att utvecklas på ett ohållbart sätt. Naturvårdsverket drar också slutsatsen av årets uppföljning att Sverige för att nå miljömålen behöver uppmärksamma och driva på utvecklingen i EU och internationellt. Det visar inte minst betydelsen av de internationella klimatförhandlingarna, det framgångsrika luftvårdsarbetet och Montrealprotokollet. Havsmiljödirektivet, liksom den gemen- samma jordbruks- respektive fiskeripolitiken inom EU är exempel på överens- kommelser som kan få stor betydelse för förutsättningarna att nå de svenska miljö- målen. Avgörande är hur dessa överenskommelser utvecklas och genomförs. Både nationella och regionala myndigheter redovisar också en oro för att EU:s nya jordbrukspolitik och den svenska tillämpningen av EU:s landsbygdsprogram kan komma att leda till färre miljöinsatser. Hur styrmedel och åtgärder genomförs och konflikter med andra intressen tas om hand såväl nationellt som regionalt och lokalt är också avgörande för miljö- utvecklingen. Summering av miljökvalitetsmålen 14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Det är samma bedömning som gjordes i föregående årliga uppföljning liksom i den fördjupade utvärdering som gjordes 2012. Ett miljökvalitetsmål kom- MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 5
  • 7. 6 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 mer att nås till år 2020 (Skyddande ozonskikt), medan ett miljökvalitetsmål är nära att nås till år 2020 (Säker strålmiljö). För 7 av 16 miljökvalitetsmål syns ingen tydlig utveckling av miljötillståndet. För 4 miljökvalitetsmål är utvecklingen av miljötillståndet positiv, medan miljö- tillståndet utvecklas negativt för 4 av miljökvalitetsmålen. För 1 miljökvalitetsmål saknas tillräckligt underlag för att göra en bedömning av hur miljötillståndet utvecklas över tid. Summering av etappmålen Flertalet av de 19 etappmål som redovisas är svåra att nå eller svåra att bedöma. Många etappmål, exempelvis de som rör farliga ämnen, är beroende av inter- nationella och politiska överenskommelser. Resurser styr takten i genomförandet av de insatser som krävs för flera etappmål, inte minst inom biologisk mångfald. Fem nya etappmål antogs under 2013 och för dem har tiden varit knapp att be- döma läget. De fem etappmål som beslutades om i februari 2014 har inte bedömts. Etappmålet Ökad resurshushållning i byggsektorn bedöms kunna nås till 2020. Bedömningen bygger på att de styrmedel som Naturvårdsverket har i uppdrag att föreslå under 2014 blir framgångsrika. Minst 214 åtgärdsprogram bedöms vara igång under 2015 varför även Hotade arter och naturtyper bedöms nås. Trots tufft läge, det finns många goda exempel Trots att möjligheterna att nå många av miljökvalitetsmålen till år 2020 är små i dagsläget, finns det styrmedel, åtgärder och avtal som har och har haft en positiv effekt på miljöutvecklingen och på förutsättningarna att uppnå de svenska miljö- kvalitetsmålen. Internationella överenskommelser har framförallt varit betydelse- fulla för de miljökvalitetsmål som är beroende av att begränsa utsläpp till luft, men även till vatten. Ett välkänt framgångsrikt exempel är Montrealprotokollet som sedan 1989 kraftigt har minskat de globala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till atmos- fären. Avtalet har varit helt avgörande för möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. Mängden svavel och kväve som faller ned över Sverige via luftföroreningar och bidrar till övergödning och försurning minskar stadigt. FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och andra internationella avtal har bidragit till denna effekt. I de så kallade svavelkontrollområden, som inrättats i Östersjön och Nordsjön, minskade till exempel utsläppen av svaveldioxid från internationell sjöfart med 33 procent mellan 2009 och 2011. Utvecklingen ökar förutsättningarna för att nå flera miljökvalitetsmål. För vattenanknutna miljökvalitetsmål som Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag finns förhoppningar om att
  • 8. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 7 åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen blir steg framåt för en bättre miljö. Det faktiska genomförandet får avgörande betydelse. Den långsiktiga trenden är också att utsläppen av kväve och fosfor minskar från både jordbruksmark och renings- verk, vilket visar att insatser ger effekt. På motsvarande sätt är förhoppningen att havsmiljödirektivet ska få stor betydelse för Hav i balans samt levande kust och skärgård. På nationell och regional nivå finns det förstås andra styrmedel som har haft betydelse för utvecklingen av miljökvalitetsmålen. Medel till LOVA (Lokala vatten- vårdsprojekt) och LONA (Lokal naturvårdssatsning) har varit viktiga styrmedel som har stärkt åtgärdsarbetet för flera miljökvalitetsmål. Några andra positiva exempel: • Inom Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn har målbilder för god miljöhänsyn tagits fram, vilket anses öka samsynen mellan myndigheter och andra aktörer. • Många lokala åtgärder sker för att restaurera vattendrag. Ett exempel är Vattenlandskapet Voxnan i Gävleborgs län, där Sveaskog och Bergvik driver arbete för ökad biologisk mångfald. • I Skåne har nästan samtliga kommuner genomfört åtgärder för ökat resande med kollektivtrafik under de senaste åren, vilket gett önskad effekt. Kör- sträckorna med bil i länet har minskat med fem procent jämfört med 2008. • Arbetet med att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner har varit positivt för att förbättra kunskapen om grundvatten och få in grundvattenfrågorna även i andra planarbeten. • Den totala energianvändningen (per areaenhet) för bostäder och lokaler har minskat med nästan åtta procent mellan 1995 och 2011. Minskningen beror bland annat på konvertering av uppvärmningssystem och energieffektivise- rande åtgärder. • De flesta fjällsamebyarna har tagit fram terrängkörningsplaner för att minska skadorna på våtmarker och andra känsliga områden. • I den regionala uppföljningen anger Stockholms län att halterna av kvick- silver, kadmium, bly och PAH i reningsverken har sjunkit. Även Värmlands län tar upp sjunkande halter av kvicksilver och kadmium liksom PCB och dioxin.
  • 9. 8 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Viktiga händelser och beslut för miljömålen under 2013 Under året har Sverige och andra medlemsländer inom EU rapporterat bevarande- status för viktiga arter och naturtyper inom EU:s art- och habitatdirektiv. Inga större förändringar har skett för de listade 164 arterna och 89 naturtyperna i Sverige sedan den senaste rapporteringen 2007. Hälften av arterna och tre fjärde- delar av naturtyperna har inte gynnsam bevarandestatus i Sverige. Positivt är att utvecklingen av den nya gemensamma fiskeripolitiken kan bidra till ökad miljöhänsyn i fisket och därmed öka förutsättningarna att nå Hav i balans samt levande kust och skärgård. På kemikalieområdet togs flera viktiga beslut under 2013 som på sikt kommer att ha positiva effekter på svensk miljö och på miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Framför allt ska EU, inom ramen för det sjunde miljöhandlingsprogrammet, utveckla en åtgärdsstrategi för att minimera befolkningens exponering för farliga ämnen. Strategin, som ska tas fram senast 2018, kommer sannolikt att ha stor betydelse för möjligheten att nå de svenska etappmålen om farliga ämnen. För många av miljökvalitetsmålen knyts förväntningar på att Miljömålsbered- ningens uppdrag med att föreslå strategier och åtgärder inom olika områden ska kunna lyfta miljöarbetet framåt. Beredningens förslag i det första delbetänkandet om långsiktigt hållbar markanvändning är dock inte tillräckliga och ger inte de förbättringar som behövs för bland annat skydd och hänsyn till värdefull natur. Konflikter som rör markanvändning har uppmärksammats under året, bland annat när det gäller gruvdrift och annan exploatering i eller nära fjällmiljö. De nya etappmål regeringen beslutade om i februari 2014 kan bli viktiga för flera av miljökvalitetsmålen, bland andra för Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Statskontoret har under 2013 i sin delredovisning i uppdraget att granska myn- digheternas arbete inom miljömålssystemet konstaterat att genomförandeansvaret är otydligt. Statskontoret ser därför bland annat ett behov av att analysera hur man kan få ett tydligare systemperspektiv i genomförandet av miljöarbetet i likhet med det som finns för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Regional bedömning De regionala bedömningarna stämmer i hög grad överens med bedömningen på nationell nivå. Många länsstyrelser lämnar dock en mer negativ bedömning än tidigare. Jämfört med förra årets uppföljning gör tio länsstyrelser en mer negativ bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Fyra länsstyrelser gör en mer positiv bedömning än föregående år medan sju länsstyrelser har en oföränd- rad syn. Den snabba utvecklingen i storstadsområden tycks ge sämre möjligheter att klara miljökvalitetsmålen än i andra regioner.
  • 10. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 9 Bristen på resurser återkommer ofta som förklaring till varför målen inte uppnås. Det är särskilt tydligt i de miljökvalitetsmål där naturskydd är en viktig del, exempelvis Myllrande våtmarker och Levande skogar, samt när det gäller genom- förandet av åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen. Många länsstyrelser anger att LOVA-medlen har varit ett viktigt styrmedel inom flera miljökvalitetsmål, främst Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Många län uttrycker en oro över att landsbygdsprogrammet inte längre ska bidra lika mycket till sådana åtgärder som behövs för att miljömålen ska kunna nås. Inför årets uppföljning har RUS (Regional utveckling och samverkan i miljö- målssystemet) på eget initiativ tagit fram en vägledning för hur kulturmiljö- aspekter bättre kan speglas i uppföljningen. Jämfört med 2012 års uppföljning märks i år en viss förbättring. Generellt är dock avståndet långt till flertalet kultur- miljöinriktade miljökvalitetsmål och preciseringar inom miljökvalitetsmål. För att åstadkomma en tydligare uppföljning av kulturmiljön krävs inte minst utökad samordning och bättre metodstöd men också konsekvent insamling av data. Genomförandeunderskottet – konflikter med motstridiga intressen? En anledning till svårigheter att nå miljökvalitetsmålen handlar om ett ineffektivt tillämpande av styrmedel. Det finns ett så kallat genomförandeunderskott, det vill säga styrmedel och andra åtgärder är beslutade och finns på plats men tillämpas inte i tillräcklig omfattning. Detta problem framhölls även i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen från 2012. Att styrmedel inte får den verkan som det var tänkt beror ofta på konflikter mellan motstridiga intressen, inte sällan miljömässiga och ekonomiska. Detta har belysts i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 men även i tidigare fördjupade utvärderingar. Under 2013 har även Riksrevisionen i en granskning pekat på att klimatmålen bör samordnas bättre med andra övergripande samhälls- mål för att arbetet ska bli effektivare och att målen ska kunna nås utan att kostna- den blir alltför hög. Vid uttag av grenar och toppar (”grot”) i skogsbruk kan askåterföring minska försurningspåverkan. Arealen med askåterföring har dock minskat markant från 2011 till 2012. Ökad risk för försurning påverkar bland annat möjligheterna att nå målen Bara naturlig försurning och Levande skogar. Ett annat exempel som lyfts fram inom några miljökvalitetsmål, bland andra Levande sjöar och vatten- drag och Myllrande våtmarker, är att tillämpningen av befintlig lagstiftning för strandskydd respektive torvtäkter skulle kunna vara skarpare så att miljöhänsyn prioriteras bättre. Att åtgärder inte genomförs kan också bero på bristande resurser, kunskap och kompetens. Det faktum att uppemot 90 procent av all CFC i gammal byggisolering
  • 11. 10 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 fortfarande inte tas om hand när byggnader rivs, uppmärksammas i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. Bristande kunskap hos samtliga inblandade aktörer, resursbrist hos tillsynsmyndigheter och höga kostnader för fastighetsägare vid omhändertagande pekas i en rapport ut som orsaker. När det gäller statligt finansierade naturvårdsåtgärder som skydd, skötsel och restaurering av värdefull natur avgör resurser takten i att nå preciseringar inom flera miljö- kvalitetsmål, bland andra Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Levande sjöar och vattendrag. I andra fall har befintliga styrmedel inte tillräcklig effekt. Utvecklingen inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är negativ, trots olika miljöinsatser inom landsbygdsprogrammet. Inte minst minskar arealerna av de mest värdefulla markerna. För arbetet med flera miljökvalitetsmål finns det dessutom en oro för EU:s nya jordbrukspolitik och den svenska tillämpningen av EU:s landsbygds- program som riskerar att innehålla färre miljöinsatser. Brister i kunskap och information kan leda till att miljöfrågor varken priorite- ras eller synliggörs i styrning och planering av olika verksamheter. Kunskapsbrist bromsar exempelvis miljöarbetet inom fysisk planering och i arbetet med att minska miljöpåverkan från farliga ämnen, kemikalier och läkemedelsrester. Andra exempel är bristfällig övervakning av grundvatten och av främmande arter i havs- miljön. I den regionala uppföljningen för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning fram- håller jordbrukslänen att styrmedel som rådgivning, bidrag och tillsyn ofta kräver lokal kunskap och behöver samordnas i högre grad i framtiden. Det finns också en rad fall där beslutade styrmedel och åtgärder helt enkelt inte räcker till och där det finns behov av helt nya styrmedel. Det gäller bland annat Begränsad klimatpåverkan. För att nå regeringens vision om ett Sverige utan netto- utsläpp av växthusgaser år 2050 räcker inte dagens insatser för att sänka de svenska utsläppen så att Sverige ska lyckas bidra med sin del av ansvaret i det internationella klimatarbetet. På kortare sikt, att klara etappmålet för 2020 kom- mer Naturvårdsverket och Energimyndigheten att presentera en noggrannare bedömning inom ramen för uppdraget att ta fram underlag för kontrollstation 2015. Bland styrmedel som kan driva på utvecklingen i samhället så miljökvalitets- målen kan förverkligas nämns bland annat den nya omgången med strukturfonder 2014–2020. Hur dessa kommer att användas i Sverige blir en viktig miljöfråga.
  • 12. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 11 Bedömningar av miljökvalitetsmålen MILJÖMÅLSSYSTEMET BESTÅR AV generationsmålet, 16 miljökvalitetsmål, precise- ringar till varje miljökvalitetsmål och 24 etappmål. 5 av etappmålen beslutade regeringen om den 27 februari 2014 och därför följs de inte upp denna gång. Bedömningarna av om miljökvalitetsmålen kan nås till år 2020 och hur tillståndet i miljön utvecklas ansvarar respektive myndighet för och har sin grund i reger- ingens proposition 2009/10:15, Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete samt i regeringens beslut år 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen. Bedömningen av miljökvalitetsmålen görs med något av alternativen för be- dömningen av måluppfyllelse till år 2020: • JA. Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. • NÄRA. Målet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. • NEJ. Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. När det gäller bedömning av utvecklingen i miljön används dessa alternativ: • POSITIV. Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelse- fulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de när- maste åren. • NEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut var- andra. • NEGATIV. Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. • OKLAR. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.
  • 13. 12 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Belastningen minskar och i vissa områden minskar övergödningssymptomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men återhämtningstiden är lång. För att närma oss målet behöver utsläppen minska ytterligare, dels i länderna runt våra havsområden, dels från internationell sjö- fart. 7. Ingen övergödning NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN? MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020. Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. Orsaken är i huvudsak utsläpp från el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter. För att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan krävs en internationell klimatöverenskommelse. I den behöver de globala ut- släppen mer än halveras till 2050 och sänkas till omkring noll vid seklets slut. Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitets- målet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partik- lar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck. Tillståndet har förbättrats något i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen från internationell sjöfart. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar. * målår 2050 i en första etapp. Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att det åter börjat växa. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter. Vissa miljögifter minskar men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halterna förändras. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder behövs. 1. Begränsad klimatpåverkan* 6. Säker strålmiljö 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 5. Skyddande ozonskikt 4. Giftfri miljö JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.
  • 14. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 13 MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020. Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har ännu inte gynn- sam bevarandestatus på grund av brister i livsmiljö och vattenkvalitet. Restaure- ring av vattendrag pågår, men i långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs. Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framförallt i jordbruks- områden och i urbana miljöer. Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grund- vattenresurser går framåt men takten måste öka. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas. De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist på havsbottnar, främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå. Många intressen nyttjar naturresurser i den känsliga fjällmiljön. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Ett ökat antal terrängfordon ger fler skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främ- mande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka inter- nationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt. Odlingslandskapet fortsätter att minska och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara godtagbar men måste fortsätta att följas. Det behövs ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet som kan leverera livsmedel och natur- och kulturmiljö- värden, samtidigt som den negativa påverkan på miljön fortsätter att minska. Allt fler bostäder blir mer energieffektiva. Många åtgärdas mot radon men stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhälls- planeringen och skydda kulturvärden. Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller och sämre luftkvalitet. Grönområdena i tätorterna minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel. Inom skogsbruket finns ökad ambition att leva upp till sektorsansvaret och många framåtsyftande åtgärder har vidtagits. För flera skogstyper är bevarande- statusen dålig eller otillräcklig och många skogslevande arter är hotade. För att nå målet behöver bland annat miljöhänsynen förbättras samtidigt som skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Vissa åtgärder ger effekt först på längre sikt. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och vegetation förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Stöd för anläggning av våtmarker har tagits bort. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka liksom hänsynen i olika verksamheter. 15. God bebyggd miljö 14. Storslagen fjällmiljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 13. Ett rikt odlingslandskap 8. Levande sjöar och vattendrag 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 9. Grundvatten av god kvalitet
  • 15. 14 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 201414 The Swedish Environmental Protection Agency’s conclusions Environmental objectives need to carry more weight The Swedish Environmental Protection Agency notes that, in certain respects, trends in the state of the environment are positive, thanks to efforts by a wide range of stakeholders. In many areas, however, significant conflicts exist with other interests in society. Infrastructure is a topical example of how environmental objec- tives and other societal interests can collide. Existing policy instruments are still inadequate or insufficiently effective. Of the 16 environmental quality objectives, 14 will not be achieved by 2020 with the instruments currently decided on. In the most recent in-depth evaluation of the environmental objectives (2012), the Environmental Protection Agency proposed three focus areas for environmental policy: • Ensure that decisions already taken are implemented. • Develop strategies for sustainable consumption. • Communicate and inform more effectively about the opportunities environmental efforts represent. These areas remain highly relevant. Sustainable consumption will be one of the focus areas of the next in-depth evaluation, since consumption patterns continue to develop in an unsustainable way. The Agency also concludes from this year’s follow-up of progress that, in order to achieve the environmental objectives, Sweden needs to be attentive to and drive forward developments at the EU level and internationally. This is made clear, not least, by the significance of the interna- tional climate negotiations, the successful action taken on air pollution, and the Montreal Protocol. The Marine Strategy Framework Directive and the Common Agricultural and Fisheries Policies of the EU are examples of agreements that could have a significant impact on progress towards Sweden’s environmental objectives. The crucial factor is how these agreements develop and are implemented. Both national and regional authorities also express concern that the EU’s new agricultural policy and Sweden’s implementation of EU rural development policy could result in fewer environmental measures than before.
  • 16. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 15 How policy instruments and measures are implemented and conflicts with other interests addressed, nationally, regionally and locally, will also decisively affect environmental trends. Summary of progress towards the environmental quality objectives Of the 16 environmental quality objectives, 14 will not be met by 2020 with the policy instruments currently decided on. This is the same assessment as in the last annual follow-up and in the in-depth evaluation undertaken in 2012. One object- ive (A Protective Ozone Layer) will be attained by 2020, while another (A Safe Radiation Environment) is close to being achieved by that date. For seven of the 16 environmental quality objectives, no clear trend in the state of the environment can be seen. For four of the objectives the environmental trend is positive, while for another four it is negative. For one objective, there are in- sufficient data to assess how the state of the environment is developing over time. Summary of progress towards the milestone targets The majority of the 19 milestone targets reported on are difficult to meet or difficult to assess. Many of these targets, such as the ones relating to dangerous substances, are dependent on international and political agreements. For several of the milestone targets, not least in the area of biodiversity, resources determine the pace at which the necessary measures can be implemented. Five new milestone targets were adopted in 2013, and for them there has been little time to assess progress. The five milestone targets decided on in February 2014 have not been assessed. The milestone target for Construction and demolition waste is judged to be achievable by 2020. This assessment is based on the policy instruments which the Environmental Protection Agency is tasked with proposing in 2014 proving successful. The target for Threatened species and habitat types is also expected to be met, with at least 214 action plans in progress by 2015. Challenging situation, but many good examples Although the prospects of reaching many of Sweden’s environmental quality objectives by 2020 are limited at present, there are policy instruments, measures and agreements that are having, and have had, a positive impact on environmental trends and the potential for progress towards the objectives. International agree- ments have been of significance, above all, for the environmental quality objectives that are dependent on reducing emissions to air, but also for those requiring lower emissions to water. A well-known success story in this respect is the Montreal Protocol, which since 1989 has substantially reduced global emissions of ozone-depleting substances to
  • 17. 16 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 the atmosphere. This agreement has been absolutely crucial to progress towards the environmental quality objective A Protective Ozone Layer. The quantities of sulphur and nitrogen deposited in Sweden from air pollution, contributing to eutrophication and acidification, are steadily decreasing. This is partly thanks to the UNECE Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution and other international agreements. In the Sulphur Control Areas estab- lished in the Baltic and North Seas, for example, sulphur dioxide emissions from international shipping fell by 33 per cent between 2009 and 2011. These trends enhance the prospects of attaining several of the environmental quality objectives. For objectives linked to water, such as Zero Eutrophication, Good-Quality Groundwater and Flourishing Lakes and Streams, there are hopes that the pro- grammes of measures introduced under the Water Framework Directive will be steps in the direction of a better environment. The decisive factor will be how they are actually implemented. Nitrogen and phosphorus emissions from both farm- land and wastewater treatment plants in fact show a long-term decline, demon- strating that the measures taken are having an effect. Similarly, the hope is that the Marine Strategy Framework Directive will be of major significance for A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. At the national and regional levels there are of course other policy instruments that have contributed to progress towards the environmental quality objectives. Grants for LOVA (local water management) and LONA (local nature conservation) projects have been important instruments, promoting measures of significance for several of the objectives. Other positive examples that may be noted: • As part of the Swedish Forest Agency’s Dialogue on Environmental Consideration, ‘goal descriptions’ of what constitutes good environmental consideration have been developed. These, it is believed, make for greater consensus between the authorities and other stakeholders. • A wide range of local action is under way to restore rivers and streams. One example is the Voxnan Water Landscape in Gävleborg county, where Sveaskog and Bergvik are driving efforts to increase biodiversity. • In Skåne, almost all local authorities have introduced measures in recent years to encourage greater use of public transport. This has had the desired effect, cutting distances travelled by car in the county by 5 per cent compared with 2008. • Efforts to develop regional water supply plans have been beneficial, promoting better understanding of groundwater and ensuring that ground- water issues are also taken into account in other planning processes.
  • 18. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 17 • Total energy consumption (per unit area) in homes and non-residential premises fell by almost 8 per cent between 1995 and 2011. Factors behind the decrease include conversion of heating systems and energy-efficiency measures. • Most mountain reindeer husbandry districts have developed plans for off-road driving, aimed at reducing damage to wetlands and other sensitive areas. • In regional follow-up of the objectives, Stockholm county reports reduced concentrations of mercury, cadmium, lead and PAHs at sewage treatment plants. The county of Värmland, too, refers to falling levels of mercury and cadmium, as well as of PCBs and dioxins. Key events and decisions affecting the objectives in 2013 During the year, Sweden and other EU member states have reported on the conservation status of important species and natural habitat types under the EU Habitats Directive. No major changes have occurred for Sweden’s 164 listed species and 89 listed habitat types since the last report in 2007. Half the species and three-quarters of the habitats are not in favourable conservation status in Sweden. More positively, development of the new Common Fisheries Policy may help to ensure greater consideration for the environment in the fisheries sector, enhancing the potential to achieve A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. In the area of chemicals, several important decisions were taken in 2013 which will in the long term benefit the Swedish environment and progress towards the environmental quality objective A Non-Toxic Environment. In particular, as part of its Seventh Environment Action Programme, the EU is to develop a strategy that will minimise people’s exposure to hazardous substances. The strategy, to be drawn up by 2018, will probably be of great significance for the prospects of reaching the Swedish milestone targets for these substances. For many of the environmental quality objectives, there are expectations that the strategies and measures which the All Party Committee on Environmental Objectives is tasked with proposing in different areas will drive forward relevant environmental efforts. However, the proposals set out in the Committee’s first interim report on long-term sustainable land use do not go far enough and will not bring about the improvements needed, for example as regards consideration for and protection of valuable natural areas. Conflicts over land use have been in the limelight during the year, relating for instance to mining and other develop- ment in or close to mountain areas.
  • 19. 18 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 The new milestone targets adopted by the Government in February 2014 could prove important for several of the environmental quality objectives, including A Rich Diversity of Plant and Animal Life, Sustainable Forests, Thriving Wet- lands and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. The Swedish Agency for Public Management, in an interim report in 2013 on its review of the work of government agencies within the environmental objectives system, notes a lack of clarity about what the agencies’ responsibility for imple- menting the objectives entails. It therefore identifies, among other things, a need to analyse ways of developing a clearer system approach to the implementation of environmental action, similar to that in place for follow-up of the environmental quality objectives. Regional assessments The regional assessments made agree largely with the assessment at the national level. Many county administrative boards, though, are more negative in their appraisals than before. Compared with last year’s follow-up, ten of them take a less favourable view of progress towards the environmental quality objectives. Four county administrative boards arrive at a more positive assessment than last year, while the views of seven boards remain unchanged. The rapid development of major urban areas seems to be linked to poorer prospects of meeting the objectives, compared with other regions. Lack of resources is frequently cited as an explanation for the objectives not being achieved. This is particularly clear as regards the environmental quality objectives for which nature conservation is a major factor, such as Thriving Wet- lands and Sustainable Forests, and when it comes to implementing programmes of measures in the area of marine and freshwater management. Many county administrative boards report that the LOVA grant scheme has been an important instrument for several objectives, notably Zero Eutrophication and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. Many counties express concern that the Rural Development Programme will no longer make as significant a contribution to the types of measures needed to reach the environ- mental objectives. Prior to this year’s review of progress, RUS (Regional Development and Co- operation within the Environmental Objectives System) drew up guidelines, on its own initiative, on how cultural heritage concerns could be better reflected in follow-up. Compared with the 2012 review, some improvement may be noted this year. Generally though, for most of the cultural heritage-oriented environmental quality objectives and specifications of objectives, the ‘distance to target’ is considerable. To achieve clearer follow-up of cultural heritage, there needs to be,
  • 20. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 19 above all, greater coordination and better methodological support, as well as con- sistent collection of data. The implementation deficit – conflicts with competing interests? One reason for the difficulties in meeting the environmental quality objectives is ineffective application of policy instruments. There is an ‘implementation deficit’, that is to say, instruments and other measures have been decided on and put in place, but are not being applied on a sufficient scale. This is a problem that was also highlighted in the last in-depth evaluation of the objectives in 2012. Where policy instruments fail to have the intended effect, it is often due to conflicts between competing interests, not uncommonly environmental versus economic. This was illustrated in both the 2012 and earlier in-depth evaluations. In 2013, a review by the Swedish National Audit Office also pointed to the need for climate objectives to be better coordinated with other overarching societal goals, to ensure greater efficiency and avoid excessive cost in realising the objectives. In forestry, the acidifying effect of harvesting forest residues (tops and branches) can be reduced by recycling wood ash to the land. From 2011 to 2012, however, there was a marked decrease in the area to which ash was recycled. An increased risk of acidification affects progress towards objectives such as Natural Acidifica- tion Only and Sustainable Forests. Another example highlighted in relation to some of the environmental quality objectives, including Flourishing Lakes and Streams and Thriving Wetlands, concerns legislation on shore protection and peat extraction, which could be more stringently applied so as to make consideration for the environment a higher priority. Failure to implement measures may also be due to inadequate resources, knowledge and expertise. In this year’s follow-up of the environmental quality objective A Protective Ozone Layer, it is noted that getting on for 90 per cent of all CFCs in old building insulation materials are still not recovered when buildings are demolished. A report attributes this to a general lack of knowledge among stakeholders, under-resourced supervisory authorities, and the high costs of recov- ery for property owners. Regarding state-funded nature conservation measures such as protection, management and restoration of valuable natural areas, avail- able resources determine the pace of progress towards specifications for several of the objectives, among them Thriving Wetlands, Sustainable Forests and Flourish- ing Lakes and Streams. In other cases, the policy instruments in place are not sufficiently effective. Trends for the environmental quality objective A Varied Agricultural Landscape are negative, despite a range of environmental actions under the Rural Develop- ment Programme. In particular, the areas of the most valuable types of land are
  • 21. 20 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 declining. In relation to several of the objectives, moreover, there is concern about the EU’s new agricultural policy and Sweden’s implementation of EU rural development policy, which could provide less scope for environmental measures than before. Inadequate knowledge and information may result in environmental issues being neither given priority nor made visible in the management and planning of different activities. A lack of knowledge is, for instance, slowing both environ- mental efforts in the context of physical planning and action to reduce the environmental impacts of dangerous substances, chemicals and pharmaceutical residues. Other examples of this problem are insufficient monitoring of ground- water and of alien species in the marine environment. In regional follow-up of the environmental quality objective Zero Eutrophica- tion, counties with a predominance of agriculture point out that instruments such as advice, grant schemes and supervision often require local knowledge and will need to be more coordinated in future. There are also a number of cases in which the policy instruments and measures adopted are simply not sufficient and entirely new instruments are required. This is true, for example, of Reduced Climate Impact. When it comes to realising the Government’s vision of Sweden as a country with no net greenhouse gas emissions by 2050, current measures are not enough to reduce Swedish emissions to such a degree that the country is able to take its share of the responsibility for interna- tional action on climate change. In the shorter-term perspective of reaching the milestone target for 2020, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Energy Agency will be presenting a more detailed assessment as part of the analysis they are tasked with preparing for the Checkpoint 2015 review. One policy instrument that could drive the development of society in such a way that the environmental quality objectives can be realised is the new round of structural funds for 2014–20. How these funds come to be used in Sweden will be an important environmental issue.
  • 22. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 21 Assessments of the environmental quality objectives SWEDEN’S SYSTEM of environmental objectives consists of a generational goal, 16 environmental quality objectives, specifications for each of the environmental quality objectives, and 24 milestone targets. Five of the milestone targets were adop- ted by the Government on 27 February 2014 and are therefore not followed up in the present review of progress. Assessments of whether the environmental quality objectives can be achieved by 2020, and of trends in the state of the environment, are made by the government agencies responsible for each of the objectives. The prospects of meeting the environmental quality objectives by 2020 are assessed using one of the following alternatives: • YES. The objective will be achieved with policy instruments already decided on and with measures implemented before 2020. • CLOSE. The objective is close to being achieved, based on existing plans for policy instruments that will be decided on before 2020. • NO. It is not possible to achieve the objective by 2020 on the basis of policy instruments already decided on or planned. To assess trends in the state of the environment, the following alternatives are used: • POSITIVE. The trend in the state of the environment is positive. Significant measures have been taken in society in recent years which are judged to benefit the state of the environment and/or it is possible to see a positive trend in the state of the environment, now and in the next few years. • NEUTRAL. No clear trend in the state of the environment can be seen. Nothing of significance has occurred in recent years and/or it is not possible to see a clear trend in the state of the environment, now or in the next few years; alternatively, positive and negative trends relevant to the objective cancel each other out. • NEGATIVE. The trend in the state of the environment is negative. Measures have been taken in society in recent years which obstruct progress towards the environmental quality objective and/or it is possible to see a negative trend in the state of the environment, now and in the next few years. • UNCLEAR. Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment.
  • 23. 22 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Nutrient loads are falling and in some areas symptoms of eutrophication are abating, but much of Sweden is still affected. Conditions are worst in the Baltic Sea. Action to curb nutrient emissions has produced results, but recovery is slow. To move closer to the objective, emissions must be further reduced, both in other countries bordering on Swedish sea areas and from international shipping. 7. Zero Eutrophication WILL THE ENVIRONMENTAL QUALITY OBJECTIVES BE ACHIEVED? OBJECTIVE Assessment of prospects of meeting the objective. Forecast for 2020. Atmospheric concentrations of greenhouse gases are rising, owing mainly to emissions from power and heat generation, industrial processes and transport. To avoid warming of more than 2 °C and reduce the risk of dangerous climate change, an international climate agreement is needed. In it, global emissions need to be more than halved by 2050 and reduced to around zero by the end of the century. Air pollution still causes significant damage to human health, vegetation and cultural heritage. Further action is needed to meet this objective. Internationally, steps must be taken to reduce concentrations of particles and ground-level ozone. At a national level, additional action is required to curb emissions of nitrogen oxides and of particulates from the use of studded tyres. Some improvement has occurred in the acidification status of surface waters, but not in that of forest soils or groundwaters. Further international action is called for, chiefly to reduce emissions from international shipping. At a national level, measures are mainly needed to mitigate the effects of forestry. The EU Commission has adopted a new policy package to cut air pollutant emissions. * Target year 2050, as a first step. Positive progress can be seen on many aspects of this objective. However, the incidence of skin cancer has increased over a long period. To reduce exposure to ultraviolet radiation, lifestyles and attitudes to sunbathing and personal appearance need to change. Even if exposure declines, cancer incidence will go on rising for a time, as it can take decades for skin cancer to develop. Thinning of the ozone layer has stopped, with much to suggest that ozone is increasing again. There are uncertainties in the assessment, however, linked to both the scientific data and ozone’s natural variability. There is also an ongoing threat to the ozone layer from the future influence of climate, continued use of ozone-depleting substances, and emissions from end-of-life products. Some toxic pollutants are declining, but persistent ones are a major problem. In many cases, there is no basis for assessing how levels are changing. Growing global consumption is increasing production of chemicals and other products, and with it diffuse release of dangerous substances. The EU has begun to restrict use of substances of very high concern. Policy instruments are developing favourably, but more action is needed. 1. Reduced Climate Impact* 6. A Safe Radiation Environment 2. Clean Air 3. Natural Acidification Only 5. A Protective Ozone Layer 4. A Non-Toxic Environment YES: The environmental quality objective will be achieved with policy instruments already decided on and with measures implemented before 2020. POSITIVE: The trend in the state of the environment is positive. CLOSE: The environmental quality objective is close to being achieved. Plans now exist for policy instruments that will be decided on before 2020. NEUTRAL: No clear trend in the state of the environment can be seen. NO: It is not possible to achieve the environmental quality objective by 2020 on the basis of policy instruments already decided on or planned. NEGATIVE: The trend in the state of the environment is negative. UNCLEAR: Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment.
  • 24. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 23 OBJECTIVE Assessment of prospects of meeting the objective. Forecast for 2020. Many lakes and watercourses lack good ecological status. Acidification has eased, but still affects fresh waters. Physical disturbance and fragmentation are problems throughout Sweden. Many species have yet to achieve favourable conservation status, owing to poor habitats and water quality. River restoration is under way, but progress is slow. Greater environmental consideration is needed. Problems of polluted groundwater exist countrywide, especially in farming and urban areas. Better monitoring is needed to be able to describe, prioritise and address the right problem in the right place. Efforts to protect groundwater resources are progressing, but must be stepped up. More effective measures are needed in the areas of supervision, planning, water management and agriculture. Eutrophication, toxic pollutants and weak fish stocks remain major problems for the marine environment. Other concerns are marine litter, oxygen depletion on the seabed, alien species, and disturbance or destruction of sensitive habitats and cultural heritage. To achieve this objective, much remains to be done to develop and implement key policy instruments, in Sweden and at EU level. Natural resources in sensitive mountain areas are used by a variety of interests. Wind power, mining and other activities can also disturb reindeer grazing and its benefits for biodiversity. Growing use of off-road vehicles is increasing damage to soil and vegetation. More needs to be known about mountain cultural heritage, and about how much disturbance ecosystems can withstand. Current climate change also has an impact. Many species and habitats are at risk and ecosystems are becoming impoverished. Alien species continue to expand. Resources must be used with greater care, and natural areas better protected and managed. Sweden must also give a lead internationally. Instruments are not in place or not being used, and resources are insufficient to conserve biodiversity and ecosystem services in the long term. The farmed landscape is still contracting, and many habitats and species are not in favourable conservation status. Farmland productivity is judged acceptable, but must continue to be monitored. Sustainable, viable agriculture, capable of delivering food and natural and cultural values, is needed throughout the coun- try, while adverse impacts on the environment continue to be reduced. Homes are becoming more energy-efficient. Radon remediation is under way in many, but much needs to be done to tackle noise and poor indoor environments, enhance planning and protect cultural heritage. Growth in road transport is adding to noise and reducing air quality. Urban green space is contracting, and quantities of waste continue to grow. Overall, more action and new instruments are needed. Forestry is now doing more to live up to its sectoral responsibility and has taken many forward-looking measures. The conservation status of several forest types is unfavourable, and many forest species are threatened. To meet the objective, better environmental consideration is needed, along with more protection and conservation management. Some action will only have effects in the longer term. Damage to valuable wetlands and vegetation change are still occurring, impacting natural and cultural values and ecosystem services. Effects of drainage, climate change, alien species and nitrogen deposition remain a problem. Support for wetland creation has been withdrawn. Conservation measures, e.g. protection, management and restoration, and environmental care in different sectors need to be stepped up. 15. A Good Built Environment 14. A Magnificent Mountain Landscape 16. A Rich Diversity of Plant and Animal Life 13. A Varied Agricultural Landscape 8. Flourishing Lakes and Streams 10. A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos 11. Thriving Wetlands 12. Sustainable Forests 9. Good-Quality Groundwater
  • 25. 24 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014
  • 27. 26 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har till- sammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Riksdagen har fastställt två preciseringar: TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka inter- nationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL. UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR NEGATIV. Sammanfattning De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är framför allt förbränning av fossila bränslen, i huvudsak i el- och värmeproduk- tion, industriprocesser och för transporter. En global klimatöverenskommelse krävs för att mer än halvera utsläppen (jämfört med dagens nivåer) till år 2050 och sänka dem till omkring noll vid seklets slut. Det kan hålla den globala tempe- raturökningen till under två grader och därmed begränsa risken för farlig klimat- påverkan. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
  • 28. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 27 Resultat Temperatur och koncentration Enligt riksdagsbeslut är miljökvalitetsmålets innebörd att den globala ökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst två grader Celsius jämfört med för- industriell nivå (det så kallade tvågradersmålet1 ). För att klara det ska den svenska klimatpolitiken utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljondelar) koldioxid- ekvivalenter2 . 1 IPCC:s kunskapsöversikt visar att temperaturökningar även under två grader kan ha betydande effekter. 2 Koldioxidekvivalent är mängden av en växthusgas, t.ex. metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt. ppm Figur 1. Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989–2012 KÄLLA: ITM, STOCKHOLMS UNIVERSITET INOM MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAMMET KLIMATPÅVERKANDE ÄMNEN PÅ SVALBARD MED EN MÄTSTATION PÅ SVALBARD 350 0 355 360 365 370 375 380 385 390 395 400 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar på grund av mänskliga utsläpp och avskogning. Trenden under de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent. Den förindustri- ella nivån var ca 290 ppm.
  • 29. 28 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Koldioxidhalter över 400 ppm uppmättes på många håll under 20133 , vilket är högre än vad halten har varit på minst 800 000 år. Den sammanlagda halten av växthusgaser4 är idag cirka 470 ppm5 koldioxidekvivalenter, och ökar för varje år. Figur 1 visar utvecklingen för koncentrationen av koldioxid, den mest betydelse- fulla av de växthusgaser människan släpper ut. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet6 . Sotpartiklar har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel sulfat- och nitratpartiklar ger en kylning. Den sammanlagda effekten av partikel- utsläppen uppskattas vara kylande. Totalt beräknas halten av samtliga klimat- påverkande gaser och partiklar i atmosfären motsvara cirka 415 ppm koldioxid- ekvivalenter. Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre jämfört med medeltemperaturen under 1800-talets andra hälft (Figur 2). Vart och ett av de senaste tre årtiondena har varit varmare än samtliga föregående årtionden så långt tillbaka som det finns globala mätdata7 . Det senaste årtiondet har varit det varmaste under perioden. Paleoklimatologisk8 forskning visar att den nuvarande genom- snittstemperaturen på norra halvklotet sannolikt är den högsta på minst 1 400 år. Hösten 2013 antogs vid ett möte i Stockholm delrapport I 9 i FN:s klimat-panel IPCC:s femte utvärdering om klimatförändringarna. Delrapport I beskriver de naturvetenskapliga grunderna, medan delrapport II (som kommer i mars 2014) beskriver effekter, anpassning och sårbarhet, och delrapport III (som kommer i april 2014) beskriver åtgärder för att begränsa utsläppen. Klimatmodellerna som ingår i delrapport I visar på en ökning av den globala medeltemperaturen i intervallet10 3,2–5,4 grader (jämfört med förindustriell tid) till slutet av detta sekel (och fortsatt uppvärmning därefter) om utsläppen fort- sätter att öka med nuvarande takt11 . Samtidigt visar modellerna att det med kraftiga utsläppsreduktioner fortfarande är möjligt att hålla temperaturökningen under två grader. 3 http://www.wmo.int/pages/mediacentre/news/documents/400ppm.final.pdf 4 De gaser som avses är koldioxid, metan, lustgas och de fluorerade gaserna HFC, PFC, SF6 och NF3 (den så kallade Kyotokorgen), samt de växthusgaser som hanteras under Montrealprotokollet. 5 Europeiska Miljöbyrån, 2014. http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/ atmospheric-greenhouse-gas-concentrations-3/assessment 6 Partiklarna är kortlivade i luften och har därför inte samma långvariga påverkan som de flesta växthusgaser har. 7 Ca år 1850 8 Paleoklimatologi är läran om klimatet under perioder före observationer med meteorologiska instrument 9 IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change 10 Intervallet anger sannolik förväntad temperaturökning för scenariot, vilket innebär en uppskattad probabilistisk sannolikhet på över 66 %. 11 Motsvarar ungefärligen scenario RCP8,5. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
  • 30. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 29 Miljötillstånd Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i observationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster (för Nordeuropas del generellt ökad nederbörd) och minskningen av istäcket i Arktis.12 Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående för- surning av världshaven, då en del av den tillförda koldioxiden löses i haven. 12 WMO 2013: The Global Climate 2001-2010 samt EEA 2012: Climate Change, impacts and vulnerability in Europe 2012. Avvikelser (°C) i förhållande till 1961–1990 Figur 2. Observerade avvikelser av global genomsnittlig yttemperatur för land och hav 1850–2012 −0,6 −0,4 −0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 Årsgenomsnitt −0,6 −0,4 −0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 1850 1900 1950 2000 1850 1900 1950 2000 Tioårsgenomsnitt KÄLLA: IPCC, 2013: CLIMATE CHANGE 2013: THE PHYSICAL SCIENCE BASIS. CONTRIBUTION OF WORKING GROUP I TO THE FIFTH ASSESSMENT REPORT OF THE INTERGOVERNMENTAL PANEL ON CLIMATE CHANGE Observerade avvikelser för globala genomsnittliga yttemperaturer för land och hav från 1850 till 2012 från tre dataserier. Övre fältet: årsmedelvärden. Nedre fältet: tioårsgenomsnitt, samt med skuggning uppskattad osäkerhet för en av dataserierna (den i svart). Avvikelserna är i förhållande till genomsnittet för 1961−1990.
  • 31. 30 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Förändringarna i klimatet bedöms bli större vid våra nordliga breddgrader än i världen i genomsnitt. Effekterna kan till exempel bli omfattande för jord- och skogsbruket. Känsliga miljöer i fjällen och Östersjön kan skadas eller helt för- svinna. Internationella klimatförhandlingar En förutsättning för att minska de globala utsläppen är samarbete mellan världens länder. Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå tvågradersmålet. I fokus under klimatkonventionens nittonde partsmöte (COP19) i Warszawa i november 2013 stod förhandlingarna om det nya avtal som ska gälla efter utgången av Kyotoprotokollets13 andra åtagandeperiod. Det nya avtalet, som utformas inom arbetsgruppen Durbanplattformen14 , ska antas vid COP21 i Paris 2015 och börja implementeras från år 2020. Avtalet ska bygga på Klimatkonventionens grund- principer inklusive principen om gemensamma men differentierade åtaganden15 . Att enas kring hur denna princip ska omsättas i åtaganden är en central fråga i förhandlingarna. Utkomsten av förhandlingarna vid partsmötet i Warszawa var blandad, där man i vissa tekniska frågor kunde ta steg framåt. Dit hörde bland annat beslut kring MRV (mätning, rapportering och verifiering av länders utsläpp) och för- hindrandet av avskogning. Parterna lyckades däremot inte komma överens i fråga om det övergripande målet: en tydlig arbetsplan i riktning mot en ambitiös överens-kommelse 2015. Man kunde dock enas om att de parter som har möjlig- het till det, under första kvartalet 2015 ska presentera sina bidrag16 till långsiktiga utsläppsreduktioner. Förhoppningen är att detta ska ge tillräckligt med tid för att jämföra och se över utfästelserna före mötet i Paris i slutet av samma år. När det gäller frågan om höjd ambitionsnivå för tiden redan innan 2020 ute- blev konkreta framsteg i stort sett. Parterna beslutade dock om att intensifiera det tekniska arbetet med att hitta åtgärder med hög utsläppsminskningspotential, och om ett ökat engagemang på ministernivå under 2014. 13 Protokoll till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC) som innehåller bindande överens- kommelser om minskade utsläpp av sju växthusgaser. 14 The Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action (ADP) 15 Innebär att behovet av utsläppsminskningar behandlas som en gemensam angelägenhet för mänskligheten, men att industriländerna tar ett större ansvar på grund av deras höga historiska påverkan på dagens och framtidens klimat, höga utsläpp per person, och höga kapacitet att agera, samt på grund av övriga ländernas rätt till utveckling. 16 Bidragen kallas ”contributions”, istället för det starkare ”commitments” som vissa länder önskade. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
  • 32. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 31 Liksom framstegen har uteblivit om att skärpa ambitionerna om utsläppsminsk- ningar, har man heller inte lyckats nå någon uppgörelse gällande de så kallade ”finansieringsfrågorna”, det vill säga stöd för att minska utsläpp och sårbarhet i utvecklingsländer. Detta stöd är tänkt att utgöra en grundpelare i det nya avtalet. En annan knäckfråga i förhandlingarna som varit svår att enas kring rör skador och förluster (loss and damage) till följd av klimatförändringarna i utsatta länder. Här lyckades man dock nå viss framgång genom beslutet om den så kallade Warszawa-mekanismen, en ny institution som är tänkt att stötta länder som drabbas av skador och naturkatastrofer kopplade till klimatförändringarna. Styrmedel och åtgärder nationellt samt EU ENERGI Till styrmedel och åtgärder inom energi som antagits under 2013 hör krav på energiprestanda inom ramen för Ekodesigndirektivet17 som har tagits fram för ett antal produkter. Dessa åtföljs ofta även av energimärkningskrav enligt Energi- märkningsdirektivet, som ytterligare ska driva på utvecklingen av energi- och resurseffektivare produkter. Tillsammans väntas ekodesign- och energimärknings- kraven minska energianvändningen inom EU till år 2020 med fem procent. Som en följd av kraven i det nyligen antagna Energieffektiviseringsdirektivet18 har Boverket och Energimyndigheten lämnat förslag till nationell strategi för investeringar i renoveringar som ökar energiprestandan i det nationella byggnads- beståndet19 . Förslaget tar sin utgångspunkt i att det finns en påtaglig möjlighet att höja energieffektiviteten i byggnader om de kommande renoveringstillfällena utnyttjas20 . Byggandet av lågenergibyggnader21 ökar – för 2013 har tillskottet beräknats till cirka 2500 lägenheter i lågenergibyggnader, vilket är mer än tidigare år22 . 17 Direktiv 2009/125/EG. Direktivet innebär att produkter måste ha en viss energieffektivitet och resurseffektivitet för att få användas inom EU. 18 Direktiv 2012/27/EU. Direktivet syftar till att bidra till att uppnå EU:s energibesparingsmål på 20 procent av primärenergianvändningen till 2020. 19 Energimyndigheten och Boverket (2013): Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader. 20 Med nuvarande styrmedel bedöms energianvändningen i byggnader (per kvadratmeter) kunna minska med 22–30 procent till 2050 jämfört med 1995. Det bedöms möjligt att nå en minskning på upp till 26–40 procent fram till 2050 genom att öka informationsspridningen så att energieffektiva val görs vid renoveringar. 21 Här definierat som byggnader vars energiprestanda är minst 25 procent bättre än dagens byggregler. 22 LÅGAN (2013): Sammanställning av lågenergibyggnader i Sverige. År 2012 byggdes strax under 1 700 lägenheter i lågenergibyggnader, vilket motsvarade sju procent av det totala antalet färdigställda lägenheter det året (total statistik för 2013 ännu inte klar).
  • 33. 32 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Boverket har under året ändrat sina föreskrifter och allmänna råd om energi- deklarationer för byggnader23 . Förändringarna syftar till att stärka konsument- och brukarperspektivet. En rapport24 från Riksrevisionen har granskat Programmet för energi- effektivisering inom energiintensiv industri (PFE). Rapporten visar på mindre energieffektiviseringsvinster från programmet än vad som tidigare redovisats. Nya villkor för stöd till solceller har trätt i kraft25 . Villkoren innebär att stöd- nivån är maximalt 35 procent av investeringskostnaden26 . Intresset för stödet har varit stort under året. En utredning27 om införande av nettodebitering av el28 har redovisats. Utredningen föreslår att nettodebitering inte införs, utan att småskaliga producenter av el istället ska få göra en skattereduktion i deklarationen. Vind- kraftens expansion fortsatte under 2013, och Sveriges första kommersiella våg- kraftsanläggning har börjat uppföras utanför Lysekil. Totalt stod den förnybara energin under 2013 för ungefär hälften av energianvändningen i Sverige29 . TRANSPORTER I juni 2013 överlämnade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transport- systemet30 till regeringen. Planen omfattar perioden 2014–2025 och berör sats- ningar på investeringar, drift och underhåll på sammanlagt över 500 miljarder kronor under den aktuella perioden. I remissvar har bland annat påtalats att planen utgår från prognoser med kraftigt ökade vägtransporter, i motsats till den utveckling mot ett transportsnålare samhälle som bedöms behövas för att i till- räcklig grad minska transportsektorns klimatpåverkan31 . I förslaget till planen ges ingen entydig bedömning av dess samlade klimatpåverkan32 . Den nya nationella 23 Boverkets författningssamling 2013:6 – BED 6 24 http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2013/Energieffektivisering-inom- industrin--effekter-av-statens-insatser/ 25 Ändrad förordning för solcellsstöd SFS 2009:689 26 Tidigare var stödnivån 45 procent. 27 Beskattning av mikroproducerad el m.m., SOU 2013:46 28 Nettodebitering av el innebär att den förnybara el som privatpersoner eller företag med småskalig produktion producerar och överför till elnätet ska kunna kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. 29 51 procent av energianvändningen enligt preliminär statistik för 2012. Sveriges andra rapport om utvecklingen av förnybar energi enligt artikel 22 i Direktiv 2009/28/EG. Regeringskansliet, 2013. 30 http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planer-och-beslutsunderlag/ Nationell-planering/Nationell-plan-for-transportsystemet-2014--2025/ 31 I Kapacitetsutredningen för transportsystemet från 2012 bedöms det till år 2030 behövas en minskning med cirka 20 procent av personbilstrafiken, och en godstrafik som inte ökar, för att klara en minskning av transporternas koldioxidutsläpp med 80 procent till år 2030. 32 Den förkortade planeringstiden som de nya reglerna för planeringen av transport- infrastrukturen (vilka trädde i kraft 2013) har inneburit, kan ha försvårat möjligheten till att göra sådan bedömning. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
  • 34. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 33 planen kommer att fastställas av regeringen under våren 2014. Samtidigt fastställs också ekonomiska ramar för länsplaner för den regionala infrastrukturen. Under 2013 har förhandlingar pågått inom EU om framtida utsläppskrav för nya bilar. Förslaget som Ministerrådet har att ta ställning till under 2014 är att medelvärdet för utsläppen från 95 procent av en bilfabrikants försäljning maxi- malt ska få vara 95 gram koldioxid per kilometer år 2020. För 2021 föreslås ett medelvärde på högst 95 gram per kilometer för 100 procent av försäljningen. Sedan tidigare är det beslutat att medelvärdet för nya bilar från och med år 2015 ska vara 130 gram per kilometer. I Sverige låg medelvärdet bland nya bilar år 2013 på 136 gram per kilometer. Regeringen har under året föreslagit ett nytt miljöbilspaket, bestående av en förlängning av det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar, ett nytt kvotpliktssystem för att öka andelen låginblandade förnybara drivmedel i bensin och diesel, samt fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel. Utredningen om fossilfri fordonstrafik lämnade sitt betänkande ”Fossilfrihet på väg”33 i december 2013. Utredningen föreslår som etappmål att minska väg- trafikens användning av fossila bränslen med 80 procent mellan 2010 och 2030, och föreslår en rad styrmedel som ska bidra till energieffektivisering, byte till el, byte till biodrivmedel och till en utveckling av samhälle och transportsystem. Det senare handlar bland annat om en utveckling mot attraktivare och tillgängligare städer där behovet av bil minskar och där godstransporterna effektiviseras och samordnas bättre. Utredningen konstaterar också att Trafikverkets förslag till nationell transportplan inte är framtagen för att stödja en utveckling mot klimat- målen och rekommenderar därför att planen revideras. EU:S SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 1 januari 2013 inleddes den tredje handelsperioden i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Handelssystemet infördes 2005 och omfattar för- bränningsanläggningar samt viss energiintensiv industri. Under de första två handelsperioderna ingick endast utsläpp av koldioxid, men från och med 2013 omfattas även vissa utsläpp av perfluorkarboner (PFCs) och lustgas (dikväveoxid) från industrin. Systemet täcker cirka 45 procent av EU:s samlade utsläpp av växt- husgaser. Den nya handelsperioden, som sträcker sig till 2020, innebär att cirka hälften av utsläppsrätterna delas ut gratis (under den andra handelsperioden delades den stora majoriteten ut gratis). Gratis tilldelning baseras på EU-gemensamma rikt- märken, vilka konstrueras efter de tio procent mest koldioxideffektiva anläggning- arna i EU. Sektorer där handelssystemet bedöms medföra risk för att verksamheter 33 SOU 2013:84
  • 35. 34 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 och utsläpp flyttas till länder med lägre krav får gratis tilldelning upp till 100 pro- cent av aktuellt riktmärke. Övriga verksamheter får en tilldelning som motsvarar 80 procent av riktmärket 2013 med successiv minskning till 30 procent 2020. För att inte den totala fria tilldelningen inom EU ska överstiga den mängd som får tilldelas gratis har EU-kommissionen beslutat om korrektionsfaktorer som ska tillämpas på samtliga anläggningar. Ingen gratis tilldelning ges för elproduktion. Utsläppsrätter som inte delas ut gratis auktioneras ut. Under andra handelsperioden 2008–2012 har det byggts upp ett omfattande överskott av utsläppsrätter som har kunnat föras över till perioden 2013–2020. Detta har medfört att priset på utsläppsrätter är mycket lågt, vilket inneburit bristande stimulans för långsiktiga utsläppsminskningar. Kommissionen har där- för föreslagit ett antal strukturella förändringar som på längre sikt skulle kunna höja priserna och leda till att handelssystemet blir effektivare. Som en kortsiktig åtgärd har EU-parlamentet beslutat att senarelägga auktionering av 900 miljoner utsläppsrätter till de sista åren i handelsperioden. Vidare har vissa medlemsstater valt att låta kvarvarande utsläppsrätter i reser- ven för nya deltagare från andra handelsperioden frysa inne, med motsvarande minskning av utsläppen inom EU som följd. Sverige beslutade dock under 2013 att sälja de kvarvarande utsläppsrätterna34 . Sedan 2012 ingår även vissa delar av flygsektorn i handelssystemet vilket inne- bär att utsläpp från flygningar till, från och inom EU ska rapporteras och täckas med utsläppsrätter. I april 2013 beslutade dock EU-parlamentet att, i avvaktan på en överenskommelse om ett globalt styrmedel för minskade utsläpp, tillfälligt undanta flygningar mellan EU och tredje land från krav på rapportering och över- lämnande. Efter att ICAOs35 generalförsamling beslutat att införa ett marknads- baserat globalt styrmedel för minskade utsläpp från flygsektorn från och med 2020 lade EU-kommissionen i oktober 2013 fram ett förslag till ändring av direktivet om handel med utsläppsrätter. Vad gäller flygningar mellan EES-länder och tredje land föreslår kommissionen att endast den del av flygningen som görs inom EES:s luftrum ska täckas av systemet. Förslaget har blivit kritiserat av så väl medlemsstater som länder utanför EU varpå alternativa förslag har framkommit från medlemsstater. En ändring av direktivet tros antas av Europaparlamentet och Europeiska rådet under våren 2014. 34 Regeringsbeslut M2013/651/K1: Uppdrag att sälja kvarstående enheter i reserven för nya deltagare inom EU:s utsläppshandelssystem 35 International Civil Aviation Organization (FN:s flygorgan) BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
  • 36. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 35 ÖVERGRIPANDE I början av 2013 presenterade EU-kommissionen en grönbok36 om ett klimat- och energiramverk till 203037 . Grönboken innehöll inte några konkreta förslag, utan syftade till att stimulera till diskussion om EU:s klimat- och energipolitik och dess målsättningar fram till år 2030. En ram finns redan för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020. De övergripande målen för den nu- varande politiska ramen är minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi samt ökad energieffektivisering. I januari 2014 kom EU-kommissionen med sitt förslag till ramverk till 2030. Förslaget innebär ett mål för växthusgasutsläpp (40 procent minskning till 2030 jämfört med 1990 års nivå) och ett mål för för- nybar energi (27 procent förnybar energi 203038 ). I förslaget ligger att utsläppen i handelssystemet ska minska 43 procent och utsläppen utanför handelssystemet med 30 procent jämfört med 2005 års utsläpp. Dessutom ska utsläpp och upp- tag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF) inkluderas i 2030-målet. Gällande energieffektivisering finns inget bindande mål i kommissionens förslag. Energieffektiviseringens roll i ramverket kommer dock utredas vidare i samband med översynen av energieffektivitetsdirektivet. Kommissionens förslag behandlas av Rådet och Europaparlamentet under 2014. I Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 205039 (publicerad i december 2012) analyseras hur Sverige ska kunna nå målvisionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Regeringen har aviserat att man innan mandatperiodens slut kommer att åter- komma till riksdagen i fråga om färdplanen40 . Riksrevisionen presenterade i december 2013 slutrapporten i sin granskning av statens insatser på klimatområdet41 . För att skapa förutsättningar för att minska utsläppen i enlighet med målen och till rimliga kostnader rekommenderar Riks- revisionen bland annat att klimatmålen bättre samordnas med andra övergripande samhällsmål, och att en ungefärlig bana för hur utsläppen långsiktigt ska minska även efter 2020 fastställs. 36 Motsvarar ungefär ett svenskt utredningsbetänkande (SoU), publiceras i avsikt att inleda en samrådsprocess inom ett visst ämne. 37 Green Paper – A 2030 framework for climate and energy policies 38 Detta mål är dock i princip identiskt med den andel förnybar energi som förväntas med enbart ett utsläppsmål, och fördelas inte ut på de enskilda medlemsstaterna. Den styrande verkan av ett sådant mål kan därmed bli begränsad. 39 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050, Rapport 6537. 40 Budgetpropositionen för 2013, Prop. 2012/13:1 – Utgiftsområde 20 41 Riksrevisionen 2013. Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009–2013.
  • 37. 36 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Analys och bedömning Bakgrund Atmosfärens förhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter ger upphov till global uppvärmning. Den största delen av utsläppen orsakas av förbränning av fossila bränslen för el- och värmeproduktion, trans- porter och industrins värmeproduktion, liksom av industriprocesser, jordbruks- produktion och avfallshantering samt avskogning i tropikerna. Sedan 1870 har människan till följd av ovanstående typer av aktiviteter släppt ut drygt 500 miljarder ton kol42 till atmosfären. För att sannolikt43 klara två- gradersmålet behöver de ackumulerade utsläppen begränsas till cirka 1 000 mil- jarder ton. Det innebär alltså att mer än hälften av ”utsläppsutrymmet” redan har förbrukats. Bedömning av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Förutsättningarna finns idag inte på plats för att nå miljökvalitetsmålet. I motsats till de kraftfulla utsläppsminskningar som skulle behövas, ökar utsläppen globalt. De senaste uppskattningarna av globala växthusgasutsläpp är för år 2010 och visar på utsläpp av växthusgaser motsvarande cirka 50 miljarder ton koldioxid- ekvivalenter år 2010 (motsvarar cirka 14 miljarder ton kol (C)). Den genomsnitt- liga beräknade utsläppsnivån som skulle behövas år 2020 för att nå den utsläpps- bana som till lägsta uppskattade kostnad sannolikt når tvågradersmålet är på 44 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Med nuvarande utveckling uppskattas dock utsläppen år 2020 nå upp till 59 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Om nuva- rande utfästelser och åtaganden i klimatförhandlingarna genomförs fullt ut skulle det sänka utsläppsnivån med 3–7 miljarder ton. Ett betydande gap (8–12 miljarder ton i årliga utsläpp år 202044 ) finns alltså mellan dagens situation och den utveck- ling som behövs för att nå tvågradersmålet. Uppfyllande av ett 1,5-gradersmål skulle i sin tur enligt beräkningar kräva utsläppsnivåer år 2020 på 37–44 miljarder ton, och därefter snabb fortsatt minskning.45 För år 2050 beräknas utsläppen på motsvarande sätt, för sannolik uppfyllelse av tvågradersmålet, behöva nå ner till cirka 22 miljarder ton. Ett betydande gap bekräftas också i en rapport46 från Internationella energi- rådet (IEA) som konstaterar att utvecklingen för förnybar energi går allt för lång- 42 Inbegriper koldioxid och andra växthusgaser 43 Med ”sannolikt” avses här och fortsättningsvis >66 % sannolikhet 44 Detta alltså under antagandet att nuvarande utfästelser och åtaganden genomförs fullt ut. 45 UNEP, 2013: The Emissions Gap Report 2013 46 OECD/IEA, 2013: Tracking Clean Energy Progress 2013 BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
  • 38. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 37 samt, i relation till tvågradersmålet. Samtidigt noteras positiva tendenser, såsom att kostnaderna för de flesta tekniker inom förnybar energi har sjunkit snabbare än väntat. Behov av ytterligare insatser På global nivå behöver alltså världens länder vända utsläppsökningen till en minskning. Ju senare vändpunkten sker, desto svårare och dyrare blir det att klara tvågradersmålet. Sveriges klimatpolitik ska utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. Den senaste klimatpropositionen47 preciserar att Sverige ska bidra med sin del av ansvaret för att begränsa de globala utsläppen till hållbara nivåer genom att år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. En närmare uttolkning av nettonollvisionen och hur vägen dit skulle kunna se ut återstår att göras. Naturvårdsverkets underlag till en svensk färdplan till 2050 är ett steg i den riktningen. Oavsett uttolkning av visionen, blir den svår att nå med hittills beslu- tade styrmedel. Utsläppen av växthusgaser kommer enligt prognoserna att minska avsevärt långsammare jämfört med de två förslag på målscenarier som presentera- des i Naturvårdsverkets färdplansunderlag (Figur 3). 47 Regeringens proposition 2008/09:162 Referens Målscenario 2 Målscenario 1 Miljoner ton koldioxidekvivalenter Figur 3. Totala utsläpp i Sverige av växthusgaser 1990–2011, referensscenario till 2050 samt två målscenarier enligt Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET
  • 39. 38 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Såsom konstateras i Naturvårdsverkets färdplansunderlag, behövs det breda upp- görelser om huvuddragen i den långsiktiga klimatpolitiken, på liknande sätt som det gör inom energipolitiken. Energi- och klimatfrågorna är sammanlänkade i hög utsträckning. Klimatpolitiken har liksom energipolitiken också tydliga kopplingar med en rad andra politikområden som forsknings- och innovationspolitik, trans- portpolitik, bostadspolitik, jordbruks- och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och inte minst den ekonomiska politiken. För industrialiserade länder såsom Sverige behöver utsläppen minska drastiskt. Detta kräver omfattande insatser för utsläppsminskningar inte minst i transport- sektorn och inom industrin. Omställningen av transportsektorn handlar om fyra parallella delar; utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle, överflyttning till energieffektivare trafikslag, energieffektivisering av fordon och farkoster, samt förnybara drivmedel. Svensk industri har i jämförelse med många andra länder en hög andel process- relaterade utsläpp. Möjligheterna att minska processutsläppen är mer komplexa än att minska utsläppen från förbränning inom industrin. För processutsläppen krävs utveckling, demonstration och kommersialisering av nya tekniker. Kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimat- strategisk teknikutveckling behövs. Hushållning med energi och resurser är nöd- vändigt. BEGRÄNSADKLIMATPÅVERKAN
  • 40. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 39
  • 41. 40 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 FRISK LUFT ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kultur- värden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Regeringen har fastställt tio preciseringar: BENSEN: Halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. BENS(A)PYREN: Halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubik- meter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. BUTADIEN: Halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. FORMALDEHYD: Halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. PARTIKLAR (PM2,5): Halten av partiklar (PM2.5) inte överstiger 10 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. PARTIKLAR (PM10): Halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. MARKNÄRA OZON: Halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde OZONINDEX: Ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september. KVÄVEDIOXID: Halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). KORROSION: Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL. UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV. FRISKLUFT
  • 42. MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 41 Sammanfattning Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläp- pen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck. Resultat Utsläpp, halter och trender Idag står hushållssektorn för cirka 2/3 av utsläppen av bens(a)pyren, och utsläppen har minskat något de senaste åren men är oförändrade sett över en längre tid (10 år)48 . Utsläppen beror främst av eldning med ved. Utsläppen av partiklar (PM2,5) har minskat med 16 procent inom EU-3249 mellan 2002 och 2011. De svenska utsläppen av partiklar (PM2,5) har legat ungefär på samma nivå under 2000-talet50 (Figur 4). Den nationella prognosen för utsläppen av partiklar till 2020 visar att trafikens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt, medan partiklar från slitage av bromsar, däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att dominera sektorns partikelutsläpp 202051 . Inom el- och värme- produktion samt inom hushållssektorn där vedeldning ingår har den tidigare ökningen av utsläppen av partiklar stannat av52 . Prognosen antar däremot en ökning av partikelutsläppen från denna sektor till 2015, för att sedan minska något till 2020. Halten av partiklar (PM2,5) överskrider de föreslagna maximala nivå- erna, i första hand i södra Sverige53 . Det beror sannolikt på transport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av par- tiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gatumiljön i några städer. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrundsluft vilket sannolikt återpeglar den minskande utsläppstrenden i Europa som helhet54 . 48 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls 49 EEA, Nr 9, 2013. Air quality in Europe – 2013 report. 50 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/ Statistik-A-O/Partiklar-till-luft-PM25/ 51 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/utslapp/2012-projections-for-air-pollutant-emissions-for-Sweden- klar-20130117.xlsx 52 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls 53 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html 54 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html
  • 43. 42 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2014 Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar marknära ozon (kväveoxider och flyktiga organiska ämnen) har minskat med cirka 20 procent den senaste tioårs- perioden 2002–2011, men trots detta motsvaras inte minskningen av en mot- svarande minskning av halterna av marknära ozon i Europa55 . De totala svenska utsläppen minskar också, särskilt av kvävedioxid från transporter. Däremot har hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen stadigt ökat den senaste tioårs- perioden. Prognosen antar i stort sett oförändrade utsläpp till 202056 . Vilken användning som orsakar utsläppen är under utredning. Antalet timmar med halter av marknära ozon över det hälsorelevanta tröskel- värdet har minskat det senaste decenniet57 . Det långsiktiga målet till skydd för hälsan överskrids, medan målet för växtligheten i huvudsak är uppnått58 . 55 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/luft/luftfororeningar/NFR-report-1990-2012.xls 56 Sveriges internationella rapportering: http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar- miljon/klimat-och-luft/utslapp/2012-projections-for-air-pollutant-emissions-for-Sweden- klar-20130117.xlsx 57 Datavärden för luft: http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da 6a41680004804.html 58 IVL-rapport: B 2086, 2013. IVL-rapport: B2160, 2014. 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Tusen ton Figur 4. Svenska utsläpp till luft av partiklar (PM 2,5) 1990–2012 KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, SVERIGES INTERNATIONELLA RAPPORTERING 0 10 20 30 40 El- och värme- produktion Vägtrafik, övriga utsläpp Vägtrafik, slitage av vägbanor Småskalig vedeldning Industriprocesser Övrigt Efter att ha minskat under 1990-talet har de svenska utsläppen av partiklar (PM2,5) legat ungefär på samma nivå under 2000-talet. FRISKLUFT